Archive for the ‘ lärplattformar ’ Category

Prisvärd utbildning om tillgänglighet i lärplattformar

Funka Nu och Specialpedagogiska Skolmyndigheten arrangerar en endagarskurs i tillgänglighet i digitala lärplattformar i Stockholm den 7 december för 500pix:

Till Funka Nu:s webbplats och mer information.

2010-års trender: top 5

Det här tror jag att det kommer snackas mycket om (och förhoppningsvis också hända en del inom) under 2010:

  1. Mobilt lärande: under året kommer antalet smartphones med iPhone, Android eller Microsoft att explodera. Så mycket att lärobjekt tänkta att konsumeras i sin smartphone tillverkas. Den första lärplattformen med synkroniseringsstöd för iPhone och Android kommer och studenterna blir än mer uppkopplade – hela dygnet. Bara det att det nu blir ännu lättare att kolla källor och annat under diskussioner, föreläsningar kommer påverka hur studenterna arbetar.
  2. Individuell anpassning av lärandet: jag tror vi får se fler sociala lärmiljöer och digitala mötesplatser där studenterna deltar på sina egna villkor – och där lärarna anpassar sitt material till vad gruppen och individerna behöver. Mindre förinspelade föreläsningar och mer gruppuppgifter/praktiska exempel som i efterhand kopplas till teorier. Genomförda i virtuella grupper på lärosätets lärplattform (eller någon annan stans på internet).
  3. Portfolios eller personliga lärmiljöer: det kommer bli vanligare att studenterna samlar allt sitt arbete i en kurs eller under utbildning på ett ställe – en blogg, wiki eller community-presentation. Deras dokumentation, reflektion och skriftliga examina finns samlat och lärarna kan bedöma och följa studentens kunskapsutveckling (Constructive alignment i sin tydligaste form)
  4. Det livslånga lärandet ger större avtryck i CV och skolarbete. Källorna till att verkligen tillägna sig ny kunskap ökar och förbättras på webben. Vi kommer se att fler människor lär sig språk (viktig merit i många yrken) utan att ha genomgått formella språkstudier (se Live Mocha). Vi vänjer oss vid att få material gratis (skulle kunna vara en egen punkt).
  5. Nätverkandet fortsätter att öka: vi kommer att vara aktiva i många olika sociala nätverk för olika ändamål. Vi fortsätter hålla kontakten med studiekamrater (vi går aldrig ut skolan), tidigare arbetskollegor och vänner.

I övrigt spås 3D slå igenom för både skärmar och kameror (för personligt bruk). I företagsvärlden har man pratat hela 2009 om cloud computing – något som kanske slår igenom inom högskolan också. Det vore förnämligt om högskolorna tillhandahöll officeprogram och annat vi webben.
Några länkar för andras listor:

Google wave – visar hur framtidens lärplattform kommer se ut

Google wave samlar alla dina webbkanaler (e-post, instant messaging, sociala nätverk etc etc) och förmedlar din kommunikation i realtid till dina kontakter. Om de är online vill säga, annars kan de läsa vågen i efterhand. Är kommunikationen tänkt att läsas av många kan även deras ändringar och kommentarer ses.

Kombinerar man dessa funktioner med ett statistikprogram (t.ex. Clicky som förövrigt också visar besökarnas aktivitet i realtid) har men ett exempel på hur framtidens lärplattform borde se ut. En helt administrativ plattform som helt fokuserar på kommunikationen inte formatet eller kanalen. Som låter studenterna använda det verktyg de är trygga med – oavsett det är skolan eller någon annan part som tillhandahåller tjänsten.

Jämförelse av LCMS:er

Jag har glömt tipsa om Brandon-Halls årliga (?) genomgång av LCMS:er (Learning Content Managment Systems). De går igenom och jämför 35 st system, bra att ha inför en upphandling eller i en förstudie. 

Mer information och nedladdning/köp här:

Nätbaserat lärande och dess roll i högre utbildning

Det har blivit dags att uppdatera förkortningen IT till att betyda interaktionsteknik, och den första högskolan som gör det har allt att vinna. IT-stödd distansutbildning och e-learning har funnits ett tag nu och inneburit i de flesta fall ett digitalt informationsförmedlande i olika former, bild, film, ljud m.m. Men för att nätutbildningarna ska få hålla samma kvalitet som de på campus och nätstudenter ska ha samma förutsättningar som campusstudenter så måste man fokusera på interaktionen, den sociala webben.

Det finns förebilder och inspiration att hämta. Aberta universitetet i Portugal har genomfört en digital revolution och gått från traditionellt universitet till att tänka IT-stödd distansutbildning för samtliga sina kurser vare sig studenten går på campus eller inte. Även lärosäten i Sverige har påbörjat tankearbetet. Mittuniversitet ökar sitt stöd och vill skapa en digitalare profil. Dalarnas högskola har kommit lång med tankarna på ett eget DU-tube t.ex. Och med Högskoleverkets utredning kan man få tips på hur man kan se på kvalitet.

Målet för [org.namn] skulle kunna vara den högskola i som kommit längst med sin e-integrering, varför inte 24timmarsuniversitetet, med en kvalitetsstandard och webbaserat e-campus. Studenterna ska ha tillgång till allt som gäller deras studier och studieadministrativa delar via e-campus.

Vägen dit är en kartläggning över de webbingångar som finns idag samt vilka som kommer att behövas i framtiden. Samtidigt måste en allmän universitetsstrategi arbetas fram, där delarna tekniskt stöd, pedagogik med mera ingår. En universitetskurs i att lära ut med IT-stöd obligatorisk för all undervisandepersonal kan vara en bra idé. Ett studiebesök på Universidade Aberta som gjort motsvarande process på 2 år(!) är också det en bra idé.

Andra steget är att lärarna kompetensutvecklar sig samt att den tekniska infrastrukturen byggs. Alla system som används på universitet bör ha webbingång från ett och samma ställe, alla på universitetet (lärare, personal, studenter) kan ha en avatar med personlig presentation. E-campuset bör även ha digitala klassrum (e-mötesrum dit man kopplar funktionalitet som marratech, stöd för kollaborativt skrivande etc). Samarbetsstödet i e-campus måste vara i framkant för att motivera användning. Man kan tänka sig ett system där man kopplar in marknadens webbverktyg, man skulle då t.ex. inte dela ut e-postadresser till alla studenter utan låta dem länka in egna privata eller aktivera universitetets e-posttjänst.

Allt kursmaterial ska sedan produceras för e-campuset, presentationer lägga in direkt och visas via e-campus även i den traditionella campusundervisningen. Lärarna måste ha tillgång till tekniskt och pedagogiskt stöd.

För att åstadkomma detta behöver rektor prioritera strategin och stödja arbetet med en ordentlig budget, it-chefen måste arbeta ännu mer verksamhetsstödjande och tillsammans med enheter för interaktivt lärande mobilisera en tekniskstödfunktion. Den IT-pedagogiska enheten bör leda arbetet och vara beställare av kursen för lärarna och e-campuset, dessutom arbeta med en pedagogisk stödfunktion (tillsammans med ovan nämnda tekniska stödfunktion).

Lärplattformar dåliga på tillgänglighet

Specialpedagogiska skolmyndigheten (Spsm) konstaterar i en rapport baserad på en enkät till landets kommuner det vi alla länge vetat om: nämligen att tillgängligheten i de lärplattformar som vanligtvis används är under all kritik. Tyvärr har man valt att dölja namnen på de lärplattformar som respondenterna bedömt, de hade behövts hängas ut för att lyfta frågan.

Rapporten finns här:
http://www.spsm.se/Rad-och-Stod/IT-och-Larande/Tillganglighet/Larplattformar/