Arkiv för september, 2011

400 nya platser på civilingenjörsutbildningen

Antalet platser på civilingenjörsutbildningarna ska öka med 400 till höstterminen nästa år. De största ökningarna sker på KTH och Chalmers som får 150 platser var. Lund får 50 nya platser. Uppsala och Linköping får 25 vardera. Inriktningen är upp till högskolorna att bestämma. Fullt utbyggd kostar ökningen 180 miljoner 2017.

Synd bara att inte potentialen i distansutbildning inte uppmärksammas. Det finns redan idag ett fungerande koncept: ING ONLINE. Högskoleingenjörsexamen i datateknik/elektroteknik som studeras på distans via internet. Programmet ges i samarbete mellan 5 universitet och högskolor. Startades redan våren 2004, med stöd från Nätuniversitetet, och ges alltså fortfarande – även om några lärosäten hoppat av.  Kvar i samarbetet är  Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Högskolan i Gävle (HIG), Luleå tekniska universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN) och Umeå Universitet (UMU).

Annonser

Hur förhåller sig utvecklingen av den IT-stödda distansutbildningen i Sverige till omvärlden?

http://www.flickr.com/photos/reallynuts/4228018531/sizes/z/in/photostream/

När Sverige satsade på IT-stödd distansutbildning var ett av målen att bredda rekryteringen till högskolan. I dag 10 år senare kan konstateras att det handlar mer om livslångt lärande och fortbildning än om att öka representationen från olika studieovana grupper. Sveriges utveckling finns beskriven i ett tidigare blogginlägg (16/12-2010). Ett flertal länder har haft en liknande utveckling Norgesuniversitetet, Swiss Virtual Campus, Virtuelle Hochschule Bayern, Finnish Virtual University, Joint Information System Commitee (Storbritannien), SURF-foundation (Holland) är några exempel på myndigheter och organisationer som bildats för att stödja kvalitativ och kvantitativ utveckling av distansutbildning. I Sverige, Finland och Schweiz har man valt att lägga ned eller minska det nationella stödet, medan man i Holland, Storbritannien och Norge fortsätter att finansiera nationella organisationer/myndigheter. I Holland, Storbritannien och Finland har man dessutom gjort strategiska satsningar att bygga upp nationella öppna (distans) universitet.

I ett globalt perspektiv är det kanske satsningar på de öppna universitet som fått störst betydelse, i alla fall vad gäller breddad rekrytering. Ett exempel är: Indira Ghandi National Open University, Indien som med sina ca. 3,5 miljoner studenter är världens största lärosäte. Det är också i Asien och Afrika som den riktigt stora utvecklingspotentialen finns. I Indien vill myndigheterna öka övergången till högre utbildning från dagens 14 miljoner till 40 miljoner år 2020 – med en ökning från dagens 24% distansstuderande till 40%, och i Tanzania räknar man t.ex. med en tredubbling av studentantalet från 2009/10 till år 2025 och.

I många länder handlar satsningen på distansutbildning om breddad rekrytering till högskolan, men i vissa länder, mest utmärkande är kanske Australien och storbrittanien, så är distansutbildningen också en viktig exportprodukt. Storbritannien har gjort stora mer eller mindre lyckade satsningar på distansutbildning som exportvara. En av de mest kända är UK e-university som till en kostnad av 63 miljoner pund värvade blott 900 studenter innan projektet lades ner 2004 medans Open University UK som med ca. 180 000 studenter är Storbritanniens största lärosäte. I en studie från Sloan Foundation svarar 63 % av tillfrågade institutioner i USA att distansutbildning är affärskritisk verksamhet.

Källa: Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor (2011), Rapport 2011:2R, Högskoleverket.

Begreppet användbarhet

Enligt ISO-standard 9241 definieras användbarhet som:  ”the effectiveness, efficiency and satisfaction with  which specified users achieve specified goals in  particular environments.“ (Dix, Finlay, Abowd, Beale,  1998). För en webbplats innebär detta att den ska stödja besökarna i det ärende de besöker webbplatsen i.  Målet är att besökarna ska kunna utföra sitt ärende, få svar på sina frågor på  ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt. Webbplatsen  ska också ha ett utseende som ger en positiv upplevelse,  både vad gäller funktionsdesign och estetik.

(…) I Dix et al., (1998) beskrivs olika användbarhetsprinciper.  Principerna kategoriseras i tre grupper: lätt att lära,  flexibilitet och robusthet.  Användbarhetsprincipen ”lätt att lära” innefattar  egenskaper som gör att man snabbt förstår hur  webbplatsen ska användas och hur man kan dra maximal  nytta av den. Detta skapas genom att göra webbplatsen  enhetlig och förutsägbar, bland annat genom  användning av standarder för webbplatser vilket får  användaren att känna igen sig.

Man kan förenkla navigering och lättlärdhet genom att  samla alla element som har någon koppling till varandra.  Genom färger, former och linjer styr man användarens  perception i enligthet med staltpsykologiska teorier  och underlättar interaktionen med webbplatsen.  (Andersen, 1998).

Av Krug (2000) beskrivs enhetlighet via begreppet  ”persistent navigation”, vilket kan uppnås genom att  utforma startsidan och dess länkade undersidor så lika  som möjligt. På så vis framgår det tydligt till användaren  att han/hon fortfarande befinner sig på samma  webbplats. En annan delfaktor i detta sammanhang är  hur webbplatsens olika knappar är placerade. På senare  tid har det blivit något av en konvention att placera  exempelvis hjälpknappen till höger i webbplatsers  menyer. Detta fungerar då som ett ytterligare stöd för  användaren som slipper ägna värdefull tid åt att söka  efter denna funktion (Krug, 2000).

Flexibilitet innebär att en användare inte ska vara onödigt styrd i sitt sätt att interagera med systemet. Det kan t ex handla om att göra flera saker samtidigt justera gränssnittet efter egna behov eller att kunna utföra en uppgift på olika sätt (t ex göra en bokning via Internet eller telefon) (Dix et al., 1998).

Principen om robusthet handlar om att användaren hela tiden ska kunna se och förstå vad som händer på webbplatsen, vilket hjälper användaren att uppnå sina mål och att kunna rätta till eventuella fel som uppstår. Dessutom är det viktigt att webbplatsen stöder de uppgifter som användaren efterfrågar. Webbplatsen ska innehålla den funktionalitet som användare förväntar sig i anslutning till den aktuella uppgiften. (Dix et al., 1998).

Ett sätt att öka robustheten är tydlig återkoppling på genomförda handlingar. Ett exempel är att användaren ges en tydlig indikation på att han/hon kommit till en länkad undersida när användaren klickar sig fram på en  webbplats. Ju snabbare feedback desto bättre, eftersom  användaren då fortsätter interaktionen med en känsla av kompetens och egenkontroll. Om handlingen i stället präglas av dålig respons är risken stor att individen tror att handlingen inte genomförts korrekt. Det kan leda till att individen tappar intresset på grund av brist på förståelse och egenkontroll (Deci & Ryan, 1987).

Från ”Ticnet – en användarstudie”, Bidner, Kallioinen, Kim, Paulsson, Ulfvarson och Zällh (Vad gör ni idag?). Inlämningsuppgift i MDI2D1406, KTH. Modifierad för publicering utanför sitt sammanhang.

Begreppet distansutbildning

I högskoleverkets kartläggning av distansverksamheten vid Sveriges högskolor uppdagades ett ganska stort problem: vad ska räknas som distansutbildning. Högskoleverket frågade t.ex. om hur mycket resurser lärosätena satsar på sin distansutbildning. Problemet var att samma IT-pedagogiskt stöd lika gärna kunde stödja traditionell campusförlagd utbildning.

Statistiskt sett baseras den officilla statistiken på det som lärosätena rapporterar in som distansutbildning efter definitionen ”Utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och/eller rum”. Här räknas webbaserade utbildningar in såväl som utbildningar förlagda vid lärcentrum – distans från lärosätet.

men är en lärcentraförlagd utbildning distans för studenten? Förmodligen inte. Studenterna är inte åtskilda i tid och/eller rum, de måste träffas för föreläsningar (där läraren kan befinna sig någon annan stans). Därför behövs ett tydligt beggrepp för presumtiva studenter så att de vet hur undervisningen kommer att bedrivas. Hur mycket distans i tid och rum de kan förvänta sig.

Ett av de bättre förslagen på området kommer från I. Elaine Allen och Jeff Seaman i rapporten Learning on Demand, Online Education in the United States, 2009. Bilden nedan är därifrån: