Archive for the ‘ kvalitet på It och lärande ’ Category

Distansutbildning – billigt men dåligt?

Jonathan Wolff lyfter i denna artikel ett varnande finger för alla programstudenter på distans. Han menar att de riskerar att bli en andra klassens akademiker och att arbetsgivarna inte kommer värdera de med examen från en utbildning på distans lika högt som en från en traditionell skola.

Jag kan till viss del hålla med om att faran finns. Och att det är upp till nationella kvalitetsgranskande organisationer och studenterna själva att visa på motsatsen. För en distansstudent krävs det kanske än mer att visa på goda studieresultat, andra initiativ vid sidan om studierna som t.ex. arbete, sociala eller politiska engagemang eller varför inte resor och boende utomlands?

Jag tror det är bra om Högskoleverket uppmärksammar dessa farhågor med punktinsatser som mäter och jämför kvalitet mellan likvärdiga kurser helt på distans och på campus. Med samma metod som för övriga kvalitetsutvärdering (även om den är omtvistad).

Ja och länken till artikeln hittar ni här (tack Anna Lundh): http://www.guardian.co.uk/education/2010/jul/06/distance-learning-higher-education

Kvalitet är ett mått på kundnöjdhet

Vad som är kvalitet definieras av användare och beställare av en vara eller tjänst. Användarens kvalitet på en utbildning är således dels vad studenterna upplever att det lärt sig och hur väl utbildningen leder till deras mål. Två faktorer som dels är individuellt skiljda och som dels kan påverkas av läraren/leverantören innan och under utbildningens gång. En student med höga förväntningar ställer högre krav och blir lättare missnöjd. Beställarens kvalitetsbegrepp kan skilja sig mot användarnas. I högre utbildning är det viktigt att teoretisk kunskap förmedlas och att studenterna får ett förändrat tankesätt. Det kanske inte fanns med i studernas förväntningar.  Att tydligt förmedla lärandemålen och helst revidera dem om studenterna tycker helt annorlunda kan ge alla samma målbild.

Support och helpdesk slits inte ofta mellan två olika krav: effektivitet och kundnöjdhet. Lägg då till att jag menar att kundnöjdhet är samma sak som kvalitet i kundens ögon. Förhoppningsvis har ledningen samma mått på kvalitet och då blir det viktigare än effektivitet, men det är en annan diskussion. Hur supporten tar samtalet, hur de bemöter kunden, hur de visar tjänstvillighet, empati, förståelse etc. (samtalsteknik) står för 70% av kundens kvalitetsupplevelse. Resterande 30% baseras på vad svaret innehöll (fakta).

265 rapporter om IT-stödd distansutbildning och pedagogik

Det är svårt att hitta till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildnings (NSHU) publikationsarkiv på Göteborgs universitetsbibliotek. Väl där finns alla rapporter från år 2000 till 2008 från Distum (Distansutbildningsmyndigheten), Rådet för högre utbildning, Myndigheten för Sveriges Nätuniversitetet och NSHU, 265 st för att vara exakt.

Några axplock:

  • Anders Eklanns ”Stödfunktioner för distansstudenter”
  • ”Nyckeltal för Nätuniversitetet”
  • Agneta Hults ” Examination över nätet
  • Söderström och Westerbergs ”Lärarerfarneheter av IT-stödd distansutbildnign”
  • Lars Erik Nilsson mfls ”Plagiat – en pedagogisk utmaning
  • samt en del om studie och yrkesvägledning på distans

Lägg i denna länk i era bokmärken alltså: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/9869

Är IT-pedagog redan ett utdöende yrke?

Det finns flera folkhögskolor som har utbildar IT-pedagoger. Högskolan i Borås och Umeå universitet gör det. Men Stockholms universitets Multimedieprogram har lagt ner. De mer efterfrågansstyrda KY och YH utbildningsanordnarna har aldrig satsat på IT-pedagog-program såvitt jag vet. Så finns det en arbetsmarknad för IT-pedagoger?

Nja. Det finns en del tjänster på framsynta skolor, några mindre kommuner har en central IT-pedagog (Staffanstorp, Kävlinge, Trosa har jag sett) som samordnar den den IT-pedagogiska utvecklingen på skolorna i kommunen. Och så finns det ett gäng tjänster på våra högre lärosäten. Det är ungefär allt. Plus minus en handfull (t.ex. de tjänsterna på MSB-myndigheten). I den privata sektorn lyser denna tjänstebefattning med sin frånvaro – detta trots att satsningarna på e-learning för kompetensutveckling ökar. Kunskapen om hur IKT ska användas för att stödja medarbetarnas lärprocesser köps in från konsulter.

Konsulterna gör säkert ett mycket bra jobb men jag tror att den IT-pedagogiska kunskapen bör finnas på den beställande sidan. Där behovet finns och processen kan stödjas löpande. Hur många företag har inte komplicerade affärssystem, ärendehanteringssystem eller liknade där dagligt, pedagogiskt stöd skulle behövas.  Jag tror att en IT-pedagog både skulle spara pengar och öka kvaliteten på internutbildningarna. De skulle kunna producera lärmoduler, undervisa i systemen, beställa rätt teknik för distribution av lärobjekt och kommunikation mellan utbildare och medarbetare. De skulle ge e-möten och videokonferenser en skjuts framåt eftersom de vet hur de bäst nyttjas. Kort sagt: fler IT-pedagoger behövs på företagen!

Kommentar till DN:s kritik mot distansutbildningarnas kvalitet

En ledarartikel i DN kritiserar bristen på student-student interaktion i distanskurser och menar att studenternas kunskapsbildning blir lidande.

Det är förståss ett sakfel att tro att inte kunskap kan konstrueras i virtuella möten (DN nämner chattrum och webbkameror). Det är säkert medvetet provokativt från artikelförfattaren (som f.ö. är anonym?). Faktum är att det både finns teknik och pedagogiskt kunnande på våra lärosäten för att utmana distansstudenterna och deras lärande. För fortfarande är det – precis som i campus kurser – upp till studenten själv att verkligen ta till vara på möjligheten som ges. Det är bara fler förutsättningar som ska finnas: bra IT-stöd, e-kompetens och pedagogiskt kunnande hos lärarna, e-kompetens hos den studerande…

Om allt är som det ska. Förhoppningsvis är det så i de flesta distanskurser. Men det finns tyvärr undantag. Det finns institutioner som inte satsar på att sprida pedagogiska tankar och som inte förser sina distanslärare med bra verktyg och konsultativ hjälp. Det finns kurser som inte ställer krav på sina studenter – som inte ens har någon betygsgrundande inlämningsuppgift. Likväl som det finns campuskurser som inte håller måttet. Men till skillnad från en dålig campuskurs kan inte de studerande i den dåliga distanskursen snacka av sig i korridoren efter föreläsningen eftersom inte korridoren finns.

Jag tror DN är ute efter att provocera och hoppas att det lyckas skapa en debatt om hur distanskursernas kvalitet ska säkerställas.

Mer läsning:

IT får inte bli en klassfråga!

Dataföreningens projekt eMedborgaren kanske är ett av de ambitiösaste e-learning projektet jag sett. Enligt Dataföreningen saknas grundläggande IT-kunskaper hos ca 2 miljoner människor i Sverige. Med eMedborgaren och eMedarbetaren och dess två delar eUtbildning och eCertifiering vill Dataföreningen utbilda och framförallt validera våra IT-kunskaper. Upplägget är ambitiöst; 14 delar med alltifrån E-post till IT-säkerhet. Det ser helt klart bra ut!

Men för att inte IT ska bli en klassfråga måste skolan ta sitt ansvar för att dessa kunskaper finns. Att eleverna får testa på, göra om och göra rätt. Både leka och öva. Bort med datorkunskap på schemat – in med datorn i alla andra ämnen. Låt datorerna utnyttjas på rasterna och håltimmar, tillåt både livligare miljöer och lugna rum. Detta ställer såklart höga krav på lärarnas IT-medvetenhet. Mobbing, trakasserier m.m. måste informeras bort – men det får inte bli lättare att förbjuda än att handskas med problemen. Då får det inte bli som med de tjänstebeskrivningar för IT-pedagoger på grundsskolan som jag har sett: där administrativa göromål som kontakta vikarier, byta toner i skrivaren, underhålla elevregister m.m. i praktiken innehåller.

Kort om IT-stöd i högre utbildning och kvalitet

På Högskoleverket arbetar man med att integrera frågan om hur man arbetar med sina IT-stöd i utbildningarna i sin helhets granskning av utbildningskvaliteten.

Jag skulle påstå att en kurs eller utbildning utan IT-stöd är anmärkningsvärt dåligt, en kurs eller utbildning utan genomtänkt användning av IT-stöd är inte heller bra men betydligt bättre och det bästa är om IT-stödet används på ett medvetet sätt med syfte och mål precis som alla andra pedagogiska metoder. 

Återigen handlar det om E-kompetens. Att inte ha med IT-stöd är att förneka samhällets utveckling, att använda det medvetet är att praktisera sin e-kompetens.