Archive for the ‘ digitala lärresurser ’ Category

Mikrofon eller headset för inspelning av tal till PowerPoint-presentationer

Behovet av att kunna producera egna e-learningproduktioner ökar på våra arbetsplatser. Och även om produktionerna inte är fullt ut proffesionella så vill man ju ha så bra ljudkvalitet som möjligt.

Om behovet eller kvalitetskraven är stort rekomenderas en semi-proffesionell utrustning: en dynamisk mick typ Shure SM58 ca 1100kr och en preamp och ett stativ.

Är behovet och kvalitetskravet lite modestare finns bra gaming headset med brus reducerande mickrofoner typ Sennheiser PC320 eller ASUS ROG Vulcan Pro ANC Gaming Headset.

Bara att testa sig fram!

 

 

E-boken – boken som aldrig blir klar?

Marknaden för e-böcker går trögt, enligt en studie gjord av Svenska Förläggareföreningen  tillsammans med Netopia utgör digitala böcker endast 1,4% av försäljningen av böcker. Längst fram har läromedel (tänk bara animerade illustrationer från geografiboken från högstadiet!) och böcker skrivna för att användas av studenter i undervisningen kommit. Kanske för att det redan funnits en tradition av digitalt publicerade artiklar från olika tidskrifter som publicerar forskningsresultat. Att publicera sig har länge varit forskarens sätt att utmärka sig – och i många fall helt avgörande i arbetet med sina doktorsavhandlingar. I och med att forskarna är just forskare i första hand och inte författare (och att det i många artiklar är flera författare) har underlättat det digitala distributionssättet – det viktigaste är att få spridning och bli citerad.

Jag läser just nu Loretta Napoleonis bok Made in China. Boken går igenom så många exempel som slutsatser dras ut av och författaren står oemotsagd. Denna bok är ett inlägg i den (national)politisk-ekonomiska debatten och som debatt inlägg skulle den må bra av att opponeras på – av andra författare.

Jag erkänner, läsplatta eller inte, har jag svårt att föredra en e-bok framför en i papper. Rapporter däremot (och sådana som inte behöver läsas från pärm till pärm) läser jag på skärmen. Men i Napoleonis bok skulle jag vilja ha ett digitalt komplement en fortsatt diskussion där författaren är redaktör och där de diskuterande rösterna är andra böcker som kommenteras utförligare av författaren.

Jag tänker, och det är slutsatsen i detta inlägg, att det mervärde e-boken kan ge är just att den kan ändras löpande. Att argumenten kan förklaras noggrannare om det behövs och poängerna göras tydligare. För att länka till relaterade videoklipp (tal av politiker etc), intervjuer och filmer tror jag är för svårt upphovsrättsligt – även om det är en kul idé.

Referenser:

http://forlaggare.se/media/40453/svenska%20inneh%C3%A5llstj%C3%A4nster%20i%20den%20digitala%20ekonomin.pdf

 

265 rapporter om IT-stödd distansutbildning och pedagogik

Det är svårt att hitta till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildnings (NSHU) publikationsarkiv på Göteborgs universitetsbibliotek. Väl där finns alla rapporter från år 2000 till 2008 från Distum (Distansutbildningsmyndigheten), Rådet för högre utbildning, Myndigheten för Sveriges Nätuniversitetet och NSHU, 265 st för att vara exakt.

Några axplock:

  • Anders Eklanns ”Stödfunktioner för distansstudenter”
  • ”Nyckeltal för Nätuniversitetet”
  • Agneta Hults ” Examination över nätet
  • Söderström och Westerbergs ”Lärarerfarneheter av IT-stödd distansutbildnign”
  • Lars Erik Nilsson mfls ”Plagiat – en pedagogisk utmaning
  • samt en del om studie och yrkesvägledning på distans

Lägg i denna länk i era bokmärken alltså: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/9869

Webbtjänster för att lära privatekonomi, språk och ett nytt e-zine verktyg!

Finska tidningsfabriken har fått konkurrens av Calaméo där du kan göra en egen tidning (och dessutom sprida ditt alster på din blog, via rss, twitter eller facebook – sådant som många organisationer kämpar med).

Jag vet att jag nämnt LiveMocha som tar RosettaStone-pedagogiken till webben och låter communitymedlemmarna stå för skapandet av lärobjekten (efter LiveMochas) struktur.

Mint ger dig full koll på dina utgifter. Och det är som vi alla vet dem vi blir rika på… Bor man i USA kan man också jämföra vad andra i sitt område och med liknande inkomst lägger sina pengar på. Bundle heter tjänsten som Msn, Citi bank och Morningstar ligger bakom.

Bill Gates tipsar om öppna lärresurser

Bill Gates, känd från Microsoft, har sadlad om till att verka för sociala frågor med Bill & Melinda Gates Foundation.  Men förutom det (och att han börjat Twittra) har han lanserat webbplatsen ”The Gates Notes”, där man kan läsa om vad han tänker, vad han lärt sig och vart han reser.

I en av artiklarna i kategorin ”What I’m learning” tipsar alltså Bill Gates om sina stjärnor på OER-himlen. Bland historia och ekonomi och framför allt material från ”The Teaching Company” återfinns bland tipsen!

Länk till artikeln: http://www.thegatesnotes.com./Learning/article.aspx?ID=24

Är IT-pedagog redan ett utdöende yrke?

Det finns flera folkhögskolor som har utbildar IT-pedagoger. Högskolan i Borås och Umeå universitet gör det. Men Stockholms universitets Multimedieprogram har lagt ner. De mer efterfrågansstyrda KY och YH utbildningsanordnarna har aldrig satsat på IT-pedagog-program såvitt jag vet. Så finns det en arbetsmarknad för IT-pedagoger?

Nja. Det finns en del tjänster på framsynta skolor, några mindre kommuner har en central IT-pedagog (Staffanstorp, Kävlinge, Trosa har jag sett) som samordnar den den IT-pedagogiska utvecklingen på skolorna i kommunen. Och så finns det ett gäng tjänster på våra högre lärosäten. Det är ungefär allt. Plus minus en handfull (t.ex. de tjänsterna på MSB-myndigheten). I den privata sektorn lyser denna tjänstebefattning med sin frånvaro – detta trots att satsningarna på e-learning för kompetensutveckling ökar. Kunskapen om hur IKT ska användas för att stödja medarbetarnas lärprocesser köps in från konsulter.

Konsulterna gör säkert ett mycket bra jobb men jag tror att den IT-pedagogiska kunskapen bör finnas på den beställande sidan. Där behovet finns och processen kan stödjas löpande. Hur många företag har inte komplicerade affärssystem, ärendehanteringssystem eller liknade där dagligt, pedagogiskt stöd skulle behövas.  Jag tror att en IT-pedagog både skulle spara pengar och öka kvaliteten på internutbildningarna. De skulle kunna producera lärmoduler, undervisa i systemen, beställa rätt teknik för distribution av lärobjekt och kommunikation mellan utbildare och medarbetare. De skulle ge e-möten och videokonferenser en skjuts framåt eftersom de vet hur de bäst nyttjas. Kort sagt: fler IT-pedagoger behövs på företagen!

Varför fungerar lärresurser bättre för grundskolan än för högskolan?

Jag börjar med ett antagande: öppna lärresurser produceras och  modi- fieras i högre utsträckning av lärare i grundskolan och på gymnasi- et än av högskolelärare. Det kanske inte är sant, men det finns i alla fall siffror som tyder på det (lektion.se har t.ex. nästan 200.000 medlemmar, de flesta ämnena i DELA communityn berör  skolan och  gymnasieskolan). Jag tror det är lättare att samarbeta kring öppna lärresurser i skolan och gymnasieskolan än för undervisning på högskolenivå… och jag tror att det beror på:

  1. en akademisk rädsla. För att bli ifrågasatt och anklagad för att lära ut fel.
  2. bristen på ekonomiska  incitament. I skolan måste lärarna tillhandahålla läromedel till  sina elever, dessa kan vara innaktuella eller otillräckliga. Inom högskolan är det upp till studenterna att bekosta sin litteratur.
  3. det är mer ok att använda sig av ”sponsrat” material inom skolan. Se bara på lektion.se och alla lärobjekt som tillhanda hålls av lobby organisationer och företag.
  4. inom skolan är det ett fokus på att dela lärresurser mellan kollegor, vilket är en tydligare målgrupp än om det som inom högskolan både kan mottas av kollegor och studenter. Två målgrupper komplicerar bilden.
  5. oklar juridik. Lärarundantag i praxis och i lagen om rätt till uppfinningar, verkshöjd och upphovsrätt.