Archive for the ‘ It-stödd utbildning ’ Category

Hur förhåller sig utvecklingen av den IT-stödda distansutbildningen i Sverige till omvärlden?

http://www.flickr.com/photos/reallynuts/4228018531/sizes/z/in/photostream/

När Sverige satsade på IT-stödd distansutbildning var ett av målen att bredda rekryteringen till högskolan. I dag 10 år senare kan konstateras att det handlar mer om livslångt lärande och fortbildning än om att öka representationen från olika studieovana grupper. Sveriges utveckling finns beskriven i ett tidigare blogginlägg (16/12-2010). Ett flertal länder har haft en liknande utveckling Norgesuniversitetet, Swiss Virtual Campus, Virtuelle Hochschule Bayern, Finnish Virtual University, Joint Information System Commitee (Storbritannien), SURF-foundation (Holland) är några exempel på myndigheter och organisationer som bildats för att stödja kvalitativ och kvantitativ utveckling av distansutbildning. I Sverige, Finland och Schweiz har man valt att lägga ned eller minska det nationella stödet, medan man i Holland, Storbritannien och Norge fortsätter att finansiera nationella organisationer/myndigheter. I Holland, Storbritannien och Finland har man dessutom gjort strategiska satsningar att bygga upp nationella öppna (distans) universitet.

I ett globalt perspektiv är det kanske satsningar på de öppna universitet som fått störst betydelse, i alla fall vad gäller breddad rekrytering. Ett exempel är: Indira Ghandi National Open University, Indien som med sina ca. 3,5 miljoner studenter är världens största lärosäte. Det är också i Asien och Afrika som den riktigt stora utvecklingspotentialen finns. I Indien vill myndigheterna öka övergången till högre utbildning från dagens 14 miljoner till 40 miljoner år 2020 – med en ökning från dagens 24% distansstuderande till 40%, och i Tanzania räknar man t.ex. med en tredubbling av studentantalet från 2009/10 till år 2025 och.

I många länder handlar satsningen på distansutbildning om breddad rekrytering till högskolan, men i vissa länder, mest utmärkande är kanske Australien och storbrittanien, så är distansutbildningen också en viktig exportprodukt. Storbritannien har gjort stora mer eller mindre lyckade satsningar på distansutbildning som exportvara. En av de mest kända är UK e-university som till en kostnad av 63 miljoner pund värvade blott 900 studenter innan projektet lades ner 2004 medans Open University UK som med ca. 180 000 studenter är Storbritanniens största lärosäte. I en studie från Sloan Foundation svarar 63 % av tillfrågade institutioner i USA att distansutbildning är affärskritisk verksamhet.

Källa: Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor (2011), Rapport 2011:2R, Högskoleverket.

Annonser

Distansutbildning – billigt men dåligt?

Jonathan Wolff lyfter i denna artikel ett varnande finger för alla programstudenter på distans. Han menar att de riskerar att bli en andra klassens akademiker och att arbetsgivarna inte kommer värdera de med examen från en utbildning på distans lika högt som en från en traditionell skola.

Jag kan till viss del hålla med om att faran finns. Och att det är upp till nationella kvalitetsgranskande organisationer och studenterna själva att visa på motsatsen. För en distansstudent krävs det kanske än mer att visa på goda studieresultat, andra initiativ vid sidan om studierna som t.ex. arbete, sociala eller politiska engagemang eller varför inte resor och boende utomlands?

Jag tror det är bra om Högskoleverket uppmärksammar dessa farhågor med punktinsatser som mäter och jämför kvalitet mellan likvärdiga kurser helt på distans och på campus. Med samma metod som för övriga kvalitetsutvärdering (även om den är omtvistad).

Ja och länken till artikeln hittar ni här (tack Anna Lundh): http://www.guardian.co.uk/education/2010/jul/06/distance-learning-higher-education

265 rapporter om IT-stödd distansutbildning och pedagogik

Det är svårt att hitta till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildnings (NSHU) publikationsarkiv på Göteborgs universitetsbibliotek. Väl där finns alla rapporter från år 2000 till 2008 från Distum (Distansutbildningsmyndigheten), Rådet för högre utbildning, Myndigheten för Sveriges Nätuniversitetet och NSHU, 265 st för att vara exakt.

Några axplock:

  • Anders Eklanns ”Stödfunktioner för distansstudenter”
  • ”Nyckeltal för Nätuniversitetet”
  • Agneta Hults ” Examination över nätet
  • Söderström och Westerbergs ”Lärarerfarneheter av IT-stödd distansutbildnign”
  • Lars Erik Nilsson mfls ”Plagiat – en pedagogisk utmaning
  • samt en del om studie och yrkesvägledning på distans

Lägg i denna länk i era bokmärken alltså: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/9869

Är IT-pedagog redan ett utdöende yrke?

Det finns flera folkhögskolor som har utbildar IT-pedagoger. Högskolan i Borås och Umeå universitet gör det. Men Stockholms universitets Multimedieprogram har lagt ner. De mer efterfrågansstyrda KY och YH utbildningsanordnarna har aldrig satsat på IT-pedagog-program såvitt jag vet. Så finns det en arbetsmarknad för IT-pedagoger?

Nja. Det finns en del tjänster på framsynta skolor, några mindre kommuner har en central IT-pedagog (Staffanstorp, Kävlinge, Trosa har jag sett) som samordnar den den IT-pedagogiska utvecklingen på skolorna i kommunen. Och så finns det ett gäng tjänster på våra högre lärosäten. Det är ungefär allt. Plus minus en handfull (t.ex. de tjänsterna på MSB-myndigheten). I den privata sektorn lyser denna tjänstebefattning med sin frånvaro – detta trots att satsningarna på e-learning för kompetensutveckling ökar. Kunskapen om hur IKT ska användas för att stödja medarbetarnas lärprocesser köps in från konsulter.

Konsulterna gör säkert ett mycket bra jobb men jag tror att den IT-pedagogiska kunskapen bör finnas på den beställande sidan. Där behovet finns och processen kan stödjas löpande. Hur många företag har inte komplicerade affärssystem, ärendehanteringssystem eller liknade där dagligt, pedagogiskt stöd skulle behövas.  Jag tror att en IT-pedagog både skulle spara pengar och öka kvaliteten på internutbildningarna. De skulle kunna producera lärmoduler, undervisa i systemen, beställa rätt teknik för distribution av lärobjekt och kommunikation mellan utbildare och medarbetare. De skulle ge e-möten och videokonferenser en skjuts framåt eftersom de vet hur de bäst nyttjas. Kort sagt: fler IT-pedagoger behövs på företagen!

2010-års trender: top 5

Det här tror jag att det kommer snackas mycket om (och förhoppningsvis också hända en del inom) under 2010:

  1. Mobilt lärande: under året kommer antalet smartphones med iPhone, Android eller Microsoft att explodera. Så mycket att lärobjekt tänkta att konsumeras i sin smartphone tillverkas. Den första lärplattformen med synkroniseringsstöd för iPhone och Android kommer och studenterna blir än mer uppkopplade – hela dygnet. Bara det att det nu blir ännu lättare att kolla källor och annat under diskussioner, föreläsningar kommer påverka hur studenterna arbetar.
  2. Individuell anpassning av lärandet: jag tror vi får se fler sociala lärmiljöer och digitala mötesplatser där studenterna deltar på sina egna villkor – och där lärarna anpassar sitt material till vad gruppen och individerna behöver. Mindre förinspelade föreläsningar och mer gruppuppgifter/praktiska exempel som i efterhand kopplas till teorier. Genomförda i virtuella grupper på lärosätets lärplattform (eller någon annan stans på internet).
  3. Portfolios eller personliga lärmiljöer: det kommer bli vanligare att studenterna samlar allt sitt arbete i en kurs eller under utbildning på ett ställe – en blogg, wiki eller community-presentation. Deras dokumentation, reflektion och skriftliga examina finns samlat och lärarna kan bedöma och följa studentens kunskapsutveckling (Constructive alignment i sin tydligaste form)
  4. Det livslånga lärandet ger större avtryck i CV och skolarbete. Källorna till att verkligen tillägna sig ny kunskap ökar och förbättras på webben. Vi kommer se att fler människor lär sig språk (viktig merit i många yrken) utan att ha genomgått formella språkstudier (se Live Mocha). Vi vänjer oss vid att få material gratis (skulle kunna vara en egen punkt).
  5. Nätverkandet fortsätter att öka: vi kommer att vara aktiva i många olika sociala nätverk för olika ändamål. Vi fortsätter hålla kontakten med studiekamrater (vi går aldrig ut skolan), tidigare arbetskollegor och vänner.

I övrigt spås 3D slå igenom för både skärmar och kameror (för personligt bruk). I företagsvärlden har man pratat hela 2009 om cloud computing – något som kanske slår igenom inom högskolan också. Det vore förnämligt om högskolorna tillhandahöll officeprogram och annat vi webben.
Några länkar för andras listor:

Lärresurser i praktiken

Världens 5 bästa initiativ när det gäller öppna kurser, öppna föreläsningar eller öppna lärresurser.

  1. Academic Earth
    Bästa tänkbara presentation och användarvänlighet. En riktig marknadsplats för högre utbildning. Men så är ju MIT, Berkeley, Harvard, Princeton, Stanford, UCLA och Yale skolorna som står bakom initiativet.
  2. MIT OpenCourseWare
    Först och störst (?), i alla fall i medialt intresse. Håller ännu som måtstock för hur öppna kurser kan sprida varumärkets goodwill. Har 1900 kurser online.
  3. OpenLearn from The Open University
    Brittiska The Open University har stort utbud av kurser inom olika områden och satsar på att främja nätverkandet mellan de studerande.
  4. (un)classes – Community powered learning
    … försöker väva in Internets sociala fördelar i lärande. Oklart hur man får en lärare att engagera sig dock. Känns lite som studiecirkelstöd online. Men idén är spännande!
  5. OhMySchool
    Världens första tidning där läsarna själva är reportrar  (tidningens anställda är bara redaktörer) startade såklart en skola för att utbilda sina reportrar/läsare i skrivandets ädla konst. Lärande och praktik i hög motivation – oemotståndligt! F.ö. finns numer OhMyNews international. Varför inte skriva nyhetsreportage om Sverige och träna engelskan samtidigt?

Bubblare:

  • Free-ed.net
    Svår att placera. Vill främst främja självstudier för kompletterande kunskap t.ex. inför rekryteringstester, eller som fortbildning i yrkesrollen. jag vet inte om idén är bra eller dålig. Avsnittet Education ser lovande ut.
  • Lektion.se
    Svensk community där företag och lärare möts för att dela idéer och lärobjekt. Lite för mycket marknadsplats för att ta plats på top fem.

Hedersomnämnande:

iTunesU – distributionskanal som för första gången underlättar för lärare och sudenter.

Hur ser användandet av IKT i utbildningen ut i Norge?

Nu har Norgesuniversitetet (www.norgesuniversitetet.no) kommit med en ny IKT-monitor: ”Digitale utfordringer i høyere i utdanning” . Undersökningen, som baserar sig på enkäter till studenter, lärare och chefer, visar att många högskolor har en strategi för hur IKT ska användas. Stora skillnader finns dock mellan högskolorna.

Några punkter från sammanfattningen:

  • Lärresurser används i liten utsträckning.
  • Användningen av LMS är stor, men bara var tionde student bidrar med egna inlägg i diskussionforum.
  • De flesta lärosätena har en IKT-strategi. Men många innehåller bara en uppmaning till användande.

Rapporten kan laddas ner på Norgesuniversitetets webbplats:
http://norgesuniversitetet.no/ikt/monitor/stor-variasjon-i-bruk-av-ikt-i-norsk-hoyere-utdann