Archive for the ‘ tillgänglighet ’ Category

Sök & Jämför utbildning nominerad till eDiamonds award

Högskoleverkets webbtjänst för att hitta utbildningar, jämföra utbildningar och se relaterad information som t.ex. arbetsmarknadsprognoser är nominerat till tidningen Offentliga Affärers eDiamond award.

De övriga nominerade är Lunds kommun, openaid.se, Geodata.se, Haparanda stad och Migrationsverket. Eftersom jag har varit med att utveckla Sök & Jämför vill jag ge mig på att utvärdera de övriga motståndet.

Lunds kommun är omöjligt att utvärdera. Antingen är det mycket ”behind the scenes” eller interna administrativa system som gjort dem till en kandidat; på webben kan man varken söka bygglov eller dagisplats. Detsamma kan sägas om http://www.haparanda.se. Här ger nomineringstexten ett litet riktmärke, gratis e-post till alla kommuninvåndare och Sveriges pappersfria kommun – men hur söker man bygglov och förskoleplats då? (Kul med en webbplats som är klart tvåspråkig utan att ges i två versioner!) Men det kanske inte är webbtjänster som nominerats.

Geodata.se och geodataportalen är förstås beaktansvärt. Jag förstår inte till fullu vad det är som gjorts men att underlätta för andra att bygga vidare på offentlig publik data är mycket bra. Men som jag förstår det är det fortfarande inte gratis. Men Geodata är kul, angeläget och lätt att hitta bra produkter på.

Openaid.se är en visualiseringswebb för Sveriges bistånd. Lika mycket marknadsföring som e-tjänst om du frågar mig. Det enda anmärkningsvärda vore väl om denna data inte var lätt att hitta innan openaid tillverkades.

Migrationsverket är nominerade för att ha infört Lean government och för deras e-tjänst där arbetstillstånd kan sökas i Sverige. Låter jättebra. Bästa möjliga effektivitet OCH förenklade ärenden för dem som vill arbeta i Sverige.

Sök & Jämför utbildning kombinerar öppna data från landets universitet och högskolor (utbildnignar) med tidigare icke systematiserade upgifter från högskoleverket. Tanken är att Sök & jämför utbildning ska bli den plattform där all myndighetsgenererade data som kvalitetsutvärderingar, arbetsmarknadsprognoser etc kopplas till utbildningsutbudet.

Min ranking:

1. Migrationsverket
2. Högskoleveket
3. Geodataportalen
4. SIDA

Ej bedömda: Lunds kommun och Haparanda stad

Begreppet användbarhet

Enligt ISO-standard 9241 definieras användbarhet som:  ”the effectiveness, efficiency and satisfaction with  which specified users achieve specified goals in  particular environments.“ (Dix, Finlay, Abowd, Beale,  1998). För en webbplats innebär detta att den ska stödja besökarna i det ärende de besöker webbplatsen i.  Målet är att besökarna ska kunna utföra sitt ärende, få svar på sina frågor på  ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt. Webbplatsen  ska också ha ett utseende som ger en positiv upplevelse,  både vad gäller funktionsdesign och estetik.

(…) I Dix et al., (1998) beskrivs olika användbarhetsprinciper.  Principerna kategoriseras i tre grupper: lätt att lära,  flexibilitet och robusthet.  Användbarhetsprincipen ”lätt att lära” innefattar  egenskaper som gör att man snabbt förstår hur  webbplatsen ska användas och hur man kan dra maximal  nytta av den. Detta skapas genom att göra webbplatsen  enhetlig och förutsägbar, bland annat genom  användning av standarder för webbplatser vilket får  användaren att känna igen sig.

Man kan förenkla navigering och lättlärdhet genom att  samla alla element som har någon koppling till varandra.  Genom färger, former och linjer styr man användarens  perception i enligthet med staltpsykologiska teorier  och underlättar interaktionen med webbplatsen.  (Andersen, 1998).

Av Krug (2000) beskrivs enhetlighet via begreppet  ”persistent navigation”, vilket kan uppnås genom att  utforma startsidan och dess länkade undersidor så lika  som möjligt. På så vis framgår det tydligt till användaren  att han/hon fortfarande befinner sig på samma  webbplats. En annan delfaktor i detta sammanhang är  hur webbplatsens olika knappar är placerade. På senare  tid har det blivit något av en konvention att placera  exempelvis hjälpknappen till höger i webbplatsers  menyer. Detta fungerar då som ett ytterligare stöd för  användaren som slipper ägna värdefull tid åt att söka  efter denna funktion (Krug, 2000).

Flexibilitet innebär att en användare inte ska vara onödigt styrd i sitt sätt att interagera med systemet. Det kan t ex handla om att göra flera saker samtidigt justera gränssnittet efter egna behov eller att kunna utföra en uppgift på olika sätt (t ex göra en bokning via Internet eller telefon) (Dix et al., 1998).

Principen om robusthet handlar om att användaren hela tiden ska kunna se och förstå vad som händer på webbplatsen, vilket hjälper användaren att uppnå sina mål och att kunna rätta till eventuella fel som uppstår. Dessutom är det viktigt att webbplatsen stöder de uppgifter som användaren efterfrågar. Webbplatsen ska innehålla den funktionalitet som användare förväntar sig i anslutning till den aktuella uppgiften. (Dix et al., 1998).

Ett sätt att öka robustheten är tydlig återkoppling på genomförda handlingar. Ett exempel är att användaren ges en tydlig indikation på att han/hon kommit till en länkad undersida när användaren klickar sig fram på en  webbplats. Ju snabbare feedback desto bättre, eftersom  användaren då fortsätter interaktionen med en känsla av kompetens och egenkontroll. Om handlingen i stället präglas av dålig respons är risken stor att individen tror att handlingen inte genomförts korrekt. Det kan leda till att individen tappar intresset på grund av brist på förståelse och egenkontroll (Deci & Ryan, 1987).

Från ”Ticnet – en användarstudie”, Bidner, Kallioinen, Kim, Paulsson, Ulfvarson och Zällh (Vad gör ni idag?). Inlämningsuppgift i MDI2D1406, KTH. Modifierad för publicering utanför sitt sammanhang.

Prisvärd utbildning om tillgänglighet i lärplattformar

Funka Nu och Specialpedagogiska Skolmyndigheten arrangerar en endagarskurs i tillgänglighet i digitala lärplattformar i Stockholm den 7 december för 500pix:

Till Funka Nu:s webbplats och mer information.

Ska länkar öppnas i nytt fönster?

Jag har haft som tumregel att öppna alla länkar som länkar utanför den egna webbplatsen i nytt webbläsarfönster. Då finns källan till länken kvar under – bra då många av mina länkar är referenser till det jag skrivit.

Länkar till annat innehåll på den egna webbplatsen har jag öppnat i samma fönster. För att visa att det är samma avsändare. Men det är ju också referenser till innehållet på den sida besökaren läser. Då borde jag väl vara konsekvent och öppna alla länkar i nytt fönster?

Ja och nej. Länkarna ska vara konsekventa och öppnas i samma fönster. Det är de flesta tyckare överens om numer. Till och med Vervas 24-timmarswebbvägledning.

Om alla länkar öppnas i samma fönster som standard kan besökaren själv välja att öppna länken i ny flik, nytt fönster eller inte göra något val och öppna den nya webbsidan i samma fönster som den sida länken fanns på – och använda sig av back knappen i browsern om man behöver gå tillbaka. Det sistnämnda är den starkaste motiveringen till att öppna länkar i samma fönster: back-knappen används ofta för navigering mellan webbsidor. Funktionsmenyn (ofta högerklick med musen) används mer och mer för att öppna länkar i nya flikat etc. Sätter man länkbeteendet till att öppna i samma fönster lämnar man besökaren i kontroll och möjliggör att backa i innehållet via browsern.

Hur länkar man då bäst till andra filer t.ex. pdf:er, wordfiler och excelark? Här tycker nätets experter att de ska öppnas i nytt fönster men att detta fönster ska vara avskalat d.v.s. utan browserknapparna (Back-knappen bl.a.). Dessutom ska man varna besökarna i länktexten att den öppnas i nytt fönster.

Men det finns ett mer sofistikerat alernativ som demonstrars på Stuvel.eu/pdfdownload. Nämligen en framtvingad dialogruta som frågar besökaren om dokumentet ska laddas ner eller öppnas. Men det kräver lite programeringsjobb.

Undantag

  • Hjälptexter är bra om de öppnas i en liten ”pop up” – ett mindre browser fönster.
  • Om länken är mitt i en pågående process, t.ex. ett formulär. Länken ska då inte skicka bort användaren från formuläret.
  • Bilder som är större än sidans innehållsyta. Ta då bort browserknapparna från det nya fönstret.

Referenser:

Kontrollera webbplatsens tillgänglighet – med ett pedagogiskt verktyg!

Att tillgänglighetsanpassa sin webbplats är viktigt. Det är en demokratiskfråga som regleras i lag i till exempel Storbritannien (Disability Discrimination Act). Siffror från”Dansk Center for Tilgængelighed”* visar att så många som 25% av internetanvändarna har någon fprm av funktionsnedsättning.

Många av de verktyg som finns för att kontrollera den tekniska tillgängligheten (kod kvalitet) är svåra att förstå för andra än tekniker. Och tyvärr är det inte teknikerna som driver tillgänlighetsfrågorna. Men det finns ett verktyg som på ett grafiskt och lättförståeligt sätt visar vart felet är och vad felet är: WAVE – web accessibilty evaluation tool.

*Dansk Center for Tilgængelighed avvecklades vid årsskiftet. Tillgänglighet i fastigheter och lokaler flyttades till Statens Byggeforskningsinstitut.

E-delegationen uppdaterar Vägledningen 24-timmarswebben

Jag vet inte om jag är hopplöst efter. Jag visste inte ensa att E-delegationen hade en egen webbplats. Det börjag f.ö. många delegationer få, se Delegationen för Jämställdhet i högskolan t.ex. Jag tycker i alla fall det är bra att E-delegationen ska revidera Verva:s gamla klassiker 24-timmarswebben för att passa kraven i WCAG 2.0. Motivet är att:

”Att anpassa tjänster och information efter användarnas behov ställer krav på myndigheterna i fråga om e-inkludering. Delegationen ska därför utveckla Vägledningen 24-timmarswebben. Denna ska anpassas till kraven i WCAG 2.0.” – En strategi för tredje generationens e-förvaltning (SOU 2009:86) s.12-13

Vägledningen 24-timmarswebben har sedan arbetet startade styrt mycket av utvecklingen av offentliga webbplatser.

Skolverket ett föredöme i användarvänlighet – en hyllning till telefonen

Men inte för att de har någon spektakulär webbsida – utan att de har en öppen och tillgänglig kontaktväg dit inga frågor är för dumma och alla alltid välkomna. Ja, jag talar om en telefontjänst – ingen chatt, FAQ eller webb app.

För i grund och botten måste myndigheter och andra i den offentliga sektorn svara på frågor och vara tillgängliga för alla som inte med lätthet navigerar på en webbsida, formulerar sina frågor i skrift eller ens vet vad det är för fråga de bör ställa för att stilla sina oroliga funderingar.

Vägledningsinfo.se är ett annat tydligt exempel på att vissa frågor måste avhandlas med en annan människa som mottagare. En fråga ställd till en människa tolkas och benas ut med motfrågor på ett sätt som inga webbapplikationer klarar av. Denna mänskliga resonans behövs för besvärliga ämnen som studie- och yrkesvägledning, skatte regler m.m. Någonting som alltså Skolverket tagit fasta på med upplysningstjänsten. Sedan kan en webbsida vara bra att hänvisa till, så att den som frågar får en konkret, skriftlig källa att återvända till för senare referenser.

Webb 2.0? Ja, när hela webben beter sig som på Facebook och när webbkameraverktyg blir mer och mer allmänna som ingångar på webbsidor och inte begränsas av personliga konton. I dag kan de endast användas som komplement till… just det: telefonen.