Archive for the ‘ pedagogik ’ Category

Begreppet användbarhet

Enligt ISO-standard 9241 definieras användbarhet som:  ”the effectiveness, efficiency and satisfaction with  which specified users achieve specified goals in  particular environments.“ (Dix, Finlay, Abowd, Beale,  1998). För en webbplats innebär detta att den ska stödja besökarna i det ärende de besöker webbplatsen i.  Målet är att besökarna ska kunna utföra sitt ärende, få svar på sina frågor på  ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt. Webbplatsen  ska också ha ett utseende som ger en positiv upplevelse,  både vad gäller funktionsdesign och estetik.

(…) I Dix et al., (1998) beskrivs olika användbarhetsprinciper.  Principerna kategoriseras i tre grupper: lätt att lära,  flexibilitet och robusthet.  Användbarhetsprincipen ”lätt att lära” innefattar  egenskaper som gör att man snabbt förstår hur  webbplatsen ska användas och hur man kan dra maximal  nytta av den. Detta skapas genom att göra webbplatsen  enhetlig och förutsägbar, bland annat genom  användning av standarder för webbplatser vilket får  användaren att känna igen sig.

Man kan förenkla navigering och lättlärdhet genom att  samla alla element som har någon koppling till varandra.  Genom färger, former och linjer styr man användarens  perception i enligthet med staltpsykologiska teorier  och underlättar interaktionen med webbplatsen.  (Andersen, 1998).

Av Krug (2000) beskrivs enhetlighet via begreppet  ”persistent navigation”, vilket kan uppnås genom att  utforma startsidan och dess länkade undersidor så lika  som möjligt. På så vis framgår det tydligt till användaren  att han/hon fortfarande befinner sig på samma  webbplats. En annan delfaktor i detta sammanhang är  hur webbplatsens olika knappar är placerade. På senare  tid har det blivit något av en konvention att placera  exempelvis hjälpknappen till höger i webbplatsers  menyer. Detta fungerar då som ett ytterligare stöd för  användaren som slipper ägna värdefull tid åt att söka  efter denna funktion (Krug, 2000).

Flexibilitet innebär att en användare inte ska vara onödigt styrd i sitt sätt att interagera med systemet. Det kan t ex handla om att göra flera saker samtidigt justera gränssnittet efter egna behov eller att kunna utföra en uppgift på olika sätt (t ex göra en bokning via Internet eller telefon) (Dix et al., 1998).

Principen om robusthet handlar om att användaren hela tiden ska kunna se och förstå vad som händer på webbplatsen, vilket hjälper användaren att uppnå sina mål och att kunna rätta till eventuella fel som uppstår. Dessutom är det viktigt att webbplatsen stöder de uppgifter som användaren efterfrågar. Webbplatsen ska innehålla den funktionalitet som användare förväntar sig i anslutning till den aktuella uppgiften. (Dix et al., 1998).

Ett sätt att öka robustheten är tydlig återkoppling på genomförda handlingar. Ett exempel är att användaren ges en tydlig indikation på att han/hon kommit till en länkad undersida när användaren klickar sig fram på en  webbplats. Ju snabbare feedback desto bättre, eftersom  användaren då fortsätter interaktionen med en känsla av kompetens och egenkontroll. Om handlingen i stället präglas av dålig respons är risken stor att individen tror att handlingen inte genomförts korrekt. Det kan leda till att individen tappar intresset på grund av brist på förståelse och egenkontroll (Deci & Ryan, 1987).

Från ”Ticnet – en användarstudie”, Bidner, Kallioinen, Kim, Paulsson, Ulfvarson och Zällh (Vad gör ni idag?). Inlämningsuppgift i MDI2D1406, KTH. Modifierad för publicering utanför sitt sammanhang.

Annonser

Kvalitet är ett mått på kundnöjdhet

Vad som är kvalitet definieras av användare och beställare av en vara eller tjänst. Användarens kvalitet på en utbildning är således dels vad studenterna upplever att det lärt sig och hur väl utbildningen leder till deras mål. Två faktorer som dels är individuellt skiljda och som dels kan påverkas av läraren/leverantören innan och under utbildningens gång. En student med höga förväntningar ställer högre krav och blir lättare missnöjd. Beställarens kvalitetsbegrepp kan skilja sig mot användarnas. I högre utbildning är det viktigt att teoretisk kunskap förmedlas och att studenterna får ett förändrat tankesätt. Det kanske inte fanns med i studernas förväntningar.  Att tydligt förmedla lärandemålen och helst revidera dem om studenterna tycker helt annorlunda kan ge alla samma målbild.

Support och helpdesk slits inte ofta mellan två olika krav: effektivitet och kundnöjdhet. Lägg då till att jag menar att kundnöjdhet är samma sak som kvalitet i kundens ögon. Förhoppningsvis har ledningen samma mått på kvalitet och då blir det viktigare än effektivitet, men det är en annan diskussion. Hur supporten tar samtalet, hur de bemöter kunden, hur de visar tjänstvillighet, empati, förståelse etc. (samtalsteknik) står för 70% av kundens kvalitetsupplevelse. Resterande 30% baseras på vad svaret innehöll (fakta).

Computer games is the answer


Information technology changes the way we communicate to much more diverse, efficient and faster ways. Unfortunately this divides the world as much as it brings us closer. Those who can’t afford computers and other devices are left behind. Even when looking to Sweden and our fortunate situation there’s a gap between those brought up with computers in their homes and those not. Future school teachers have an important role to play – they need to keep up to date with those who live and breathe connected as well as give those who are left behind the chance to get in touch. A lot of computers in the classrooms and scheduled time to do what they like could be the remedy. Computer games, socializing in communities, drawing, modulating… Free IT time – grades based on activity?

Är IT-pedagog redan ett utdöende yrke?

Det finns flera folkhögskolor som har utbildar IT-pedagoger. Högskolan i Borås och Umeå universitet gör det. Men Stockholms universitets Multimedieprogram har lagt ner. De mer efterfrågansstyrda KY och YH utbildningsanordnarna har aldrig satsat på IT-pedagog-program såvitt jag vet. Så finns det en arbetsmarknad för IT-pedagoger?

Nja. Det finns en del tjänster på framsynta skolor, några mindre kommuner har en central IT-pedagog (Staffanstorp, Kävlinge, Trosa har jag sett) som samordnar den den IT-pedagogiska utvecklingen på skolorna i kommunen. Och så finns det ett gäng tjänster på våra högre lärosäten. Det är ungefär allt. Plus minus en handfull (t.ex. de tjänsterna på MSB-myndigheten). I den privata sektorn lyser denna tjänstebefattning med sin frånvaro – detta trots att satsningarna på e-learning för kompetensutveckling ökar. Kunskapen om hur IKT ska användas för att stödja medarbetarnas lärprocesser köps in från konsulter.

Konsulterna gör säkert ett mycket bra jobb men jag tror att den IT-pedagogiska kunskapen bör finnas på den beställande sidan. Där behovet finns och processen kan stödjas löpande. Hur många företag har inte komplicerade affärssystem, ärendehanteringssystem eller liknade där dagligt, pedagogiskt stöd skulle behövas.  Jag tror att en IT-pedagog både skulle spara pengar och öka kvaliteten på internutbildningarna. De skulle kunna producera lärmoduler, undervisa i systemen, beställa rätt teknik för distribution av lärobjekt och kommunikation mellan utbildare och medarbetare. De skulle ge e-möten och videokonferenser en skjuts framåt eftersom de vet hur de bäst nyttjas. Kort sagt: fler IT-pedagoger behövs på företagen!

2010-års trender: top 5

Det här tror jag att det kommer snackas mycket om (och förhoppningsvis också hända en del inom) under 2010:

  1. Mobilt lärande: under året kommer antalet smartphones med iPhone, Android eller Microsoft att explodera. Så mycket att lärobjekt tänkta att konsumeras i sin smartphone tillverkas. Den första lärplattformen med synkroniseringsstöd för iPhone och Android kommer och studenterna blir än mer uppkopplade – hela dygnet. Bara det att det nu blir ännu lättare att kolla källor och annat under diskussioner, föreläsningar kommer påverka hur studenterna arbetar.
  2. Individuell anpassning av lärandet: jag tror vi får se fler sociala lärmiljöer och digitala mötesplatser där studenterna deltar på sina egna villkor – och där lärarna anpassar sitt material till vad gruppen och individerna behöver. Mindre förinspelade föreläsningar och mer gruppuppgifter/praktiska exempel som i efterhand kopplas till teorier. Genomförda i virtuella grupper på lärosätets lärplattform (eller någon annan stans på internet).
  3. Portfolios eller personliga lärmiljöer: det kommer bli vanligare att studenterna samlar allt sitt arbete i en kurs eller under utbildning på ett ställe – en blogg, wiki eller community-presentation. Deras dokumentation, reflektion och skriftliga examina finns samlat och lärarna kan bedöma och följa studentens kunskapsutveckling (Constructive alignment i sin tydligaste form)
  4. Det livslånga lärandet ger större avtryck i CV och skolarbete. Källorna till att verkligen tillägna sig ny kunskap ökar och förbättras på webben. Vi kommer se att fler människor lär sig språk (viktig merit i många yrken) utan att ha genomgått formella språkstudier (se Live Mocha). Vi vänjer oss vid att få material gratis (skulle kunna vara en egen punkt).
  5. Nätverkandet fortsätter att öka: vi kommer att vara aktiva i många olika sociala nätverk för olika ändamål. Vi fortsätter hålla kontakten med studiekamrater (vi går aldrig ut skolan), tidigare arbetskollegor och vänner.

I övrigt spås 3D slå igenom för både skärmar och kameror (för personligt bruk). I företagsvärlden har man pratat hela 2009 om cloud computing – något som kanske slår igenom inom högskolan också. Det vore förnämligt om högskolorna tillhandahöll officeprogram och annat vi webben.
Några länkar för andras listor:

Mockups – ett gratisverktyg!

Balsamiq Mockups (http://www.balsamiq.com/) är ett mycket enkelt verktyg för att göra webbplatsskisser. Genom att drag and drop olika boxar och funktioner ritar du en skiss som verkligen bara visar deet nödvändigaste i layout väg och inte ”lurar” in dem som du visar den för att bedöma t.ex. färger. Demonstrationens diskussion stannar där den är tänkt att föras.

Beyond visualization

Visualisering eller informationsgrafik är ett effektivt sätt att förklara komplexa data. I tidningssammanhang har detta utnyttjas sedan 1861 och Londontidningen The Daily Courants grafik över Napoleons misslyckade marsch mot Moskva (se Wikipedia artiklar om The Daily Courant, och Infographics).

På webben ges informationsgrafiken nya möjligheter. Grafiken kan vara interaktiv som i Skolverkets ypperliga exempel där det Svenska skolsystemet presenteras. Men man kan också låta besökarna själva styra över vilka data som ska visualiseras, DN.factlab är ett bra exempel.

Trenden inom skolområdet är att eleverna (och kanske snarare deras föräldrar) ska kunna jämföra skolor mot varandra, se t.ex. skolverket, Nacka kommuns jamforaren. Återstår att se om det går att göra inför valet av högskolestudier, där det ofta är ett komplexare val: behörighetskrav, framtida arbetsmarknad, studentbostäder m.m. torde vara intressanta faktorer i valet av en utbildning.