Arkiv för september, 2008

E-kompetens för högskolelärare

 

Kvalitetsbegreppet inom e-lärande blir viktigare och viktigare. Hur hör e-kompetensbegreppet ihop med kvaliteten? jag tror att det gäller hålla i sär begreppen – att se e-kompetens som en del av kvalitetsbegreppet.

 

Först, om man kopplar digital kompetens mot kvalitet i e-lärande så är risken att man hamnar i det faktum att de lärande har olika perspektiv av vad kvalitet är, och då kommer många fler parametrar än vilken teknik som används in, t.ex: lärarens närvaro, kursens upplägg, förväntningar… Däremot är det ett faktum att kommunikationen på Webben är mer social nu än förr och att detta faller väl samman med hur vi ser på pedagogik i Sverige idag. Det gäller fortfarande att stödja de sociala, samarbetsprocesserna och möta studenterna i de miljöer och på sätt som de är vana vid. När virtuella nätverk blir vanligare ökar kraven på att dessa även kan användas för sitt lärande… För lärarna tillkommer också krav på kompetens för delar av produktionen av lärresurser, förmåga att söka rätt på lärresurser och använda dem i sin kurs (kursdesign och värdera användandet av digitala resurser.  Det är det praktiska handhavandet, praktisk e-kompetens.

 

Sedan har vi den teoretiska och regelstyrda delen där källkritik, upphovsrätt, plagiat, formodligen alltid kommer vara belagda med gråzoner. Att verkligen se till att man praktiserar en sociokulturell pedagogik (precis som i campusundervisning) och inte faller tillbaka till enklare pedagogiska modeller  och envägskommunikation. Jag tycker mig ha märkt att etikfrågorna, hur man beter sig på nätet inte är så aktuella längre, det är en e-kompetens som snart är medfödd. Detta är den teoretiska e-kompetensen.

 

Jag tror alltså inte att utbildningarnas innehåll måste ändras särskilt mycket, snarare då att de former för samarbete och kommunikation som lärosäterna tillhandahåller, och låter studenterna arbeta i, är mer flexibla och innehåller inte bara det som hör kursen till utan det som hör högskolan till, studievägledning, studieadministration, CSN, Ladok och allmänna ”e-sandlådor”. Studera.nu kan och borde kanske visa vägen… (tänk e-förvaltning).

Med inspiration från:

Unified communications — NEC-Phillips visar hur det ska se ut

Hela 2008 har det snackats om webbkameramötesprogram i allmänhet och Marratechs googleframtid i synnerhet. Och det är bara att konstatera, Marratech tappar mark… bland de direkta utmanarna till att bli hovlevarantör till högskolorna ser Adobe Connect vassast ut, med bra användarvillkor och bra funktionalitetet.

Men stiger vi över den mörka gränsen mot företagsmarknaden dyker begreppet ”unified communications” upp. NEC-Phillips visar upp Microsofts helhetslösning ihopsydd med telefonväxeln. Full koll på dina medarbetare och vilka kontaktvägar bland MSN-liknande chatt, applikationsdelning och webbkameramöte, mobiltelefon med eller utan videosamtal och vanlig telefoni som ges. Ges den här möjligheten med Microsofts skollösning Live@EDU så får konkurrenterna verkligen anstränga sig för erbjuda en funktionellare lösning.

Blogga direkt från webbläsaren

Det här inlägget hör nog egentligen mer hemma som bokmärke i min delicious-samling (http://delicious.com/jpaulsson) om det inte vore för att det här lilla plugin programmet faktiskt förenklar skrivprocessen avsevärt. I varje blogginlägg jag skriver tittar jag på andra källor för att inte ange några felaktigheter. Dessa källor är allt som ofta andra webbresurser. Hur bra är det då inte att ha gränssnittet till bloggen i webbläsaren. Inga fler Ctrl+tab rundor bland öppna webbplatser (i alla fall färre). i utbildningssituationer kan den studerande bloggaren titta på webbföreläsningar, artiklar etc samtidigt som hon gör anteckningar på sin blogg.

Plugin-programmet heter ScribeFire: http://www.scribefire.com/. Kopplas mot din (gratis)webblogg. En bra idé helt enkelt.

Buzz-faktorn minskar kring Second Life

Jag hör allt färre som engagerat pratar om Second Life som lärande miljö/lärplattform. Det är fortfarande många univertsitet som testar och förlägger sina (ofta lekfullare) kurser dit. Och visst finns direkta fördelar inom t.ex. språkämnen och olika ämnen med fokus kring (digital) socialisation. Det finns också hyfsade exempel på kurser med historiska inslag där man byggt upp miljöer m.m. (att man sedan kan flyga därifrån är väl en annan femma).

Jag hävdade aningen provokativt på Online Educa 2007 att Second Life inte tillförde så värst mycket (http://swedishlearningspace.wordpress.com/2007/11/28/second-life-–-learning-as-in-1927/) och kanske visar det sig att det stämmer. Helt säkert är i alla fall att lärmiljön blir mer engagerande om kursdeltagarna får vara med och skapa kursen. Då kan de som vill vara med och bygga milljöer, konstuera t.ex. en hjärna där man vandrar runt bland synapser i kognitionsvetenskap, visualiserar genusperspektiv i antiken eller dansar salsa i spanska undervisningen (med spansktalande). Men först måste verktyget bli mycket mer användarvänligt, annars blir det en lekplats för redan frälsta – som det är idag.

Layout för ökad läsbarhet med fokus på vad avsändaren vill förmedla

Titt som tätt uppstår diskussionen om hur man ska disponera innehållet på en webbplats. Mycket är tycke och smak: bilders storlek, vissa färgval etc. Annat baserar sig på tillgänglighet och är mer eller mindre vedertagna regler, färger och bakgrundsfärger för text (kontrast), storlek på klickytor och knappar… Men själva dispositionen av innehållet man vill förmedla kan (tydligen) diskuteras. Det finns förespråkare för att förstasidan ska innehålla så mycket som möjligt (hela webbplatsens innehåll), andra menar att det är ett redaktionellt ansvar och fokus ska vara på det man vill kommunicera.

Många undersökningar har gjorts (inte minst för att placera sina annonser för bästa uppmärksamhet). Använder man Eye-tracking kan man se vart användarna sveper med sin blick och vart man stannar upp  och läser. Studiera gör att man kan prata om att man skannar ett innehåll på ett visst sätt: i F-form (Jacob Nielsen), Yahoo:s Publisher Network menar att användarna på ett sätt, Google på ett annat och tillverkarna av Eytrackerverktyget på ett tredje… listan kan säkert göras mycket längre.

Värmekartor över användarnas ögonrörelser
F-form, källa: http://www.useit.com/alertbox/f_reading_pattern_eyetracking.jpg.


Eyetrack III, slutsats från undersökning av The Poynter Institue, källa http://www.poynterextra.org/eyetrack2004/images/eyemovement.jpg.


Bästa ställena för annonser enligt Google, källa: http://www.google.com/images/adsense/en_us/support/general_en.jpg.

Att generalisera dessa studier är däremot lite farligt. Användarna tittar ju bara där det finns innehåll att titta på. Därför kan man inte applicera rörelsekartorna (rekomendationerna) annat än de är gjorda på webbplatser med liknande utseende och med liknande syfte/bransch. De viktigaste frågorna blir således:

  • Vad vill besökarna ha?
  • Vad vill vi visa dem?
  • Vad har vi för andra element som drar till sig uppmärksamhet (rörligt material, färglada bilder etc)?

Mina råd är att utgå från att gör layouten ”så enkel att det gör ont” (tyvärr vet jag inte vem som först myntade det uttrycket). Värdera innehållet: viktigast får störst utrymme centralt placerat, låt navigeringen ta plats (utgå från att många besökare vill ha mer information/letar efter något specifikt), arbeta aktivt med hjälpmenyer och genvägar till innehåll längre ner i strukturen – värdera innehåll som är aktuellt för tillfället eller viktigt för många. Det finns ingen enkel allenarådande lösning att applicera! Prata med dina användare!

 

Länkar:

Sökbeteende som planeringsverktyg?

Att samhället och Internet hör ihop bekräftas av att man tror sig kunna avslöja kommande influensaepidemier genom att analysera sökord och sökbeteende (IT i Vården, 2008-06-04). Detta vet förstås inte bara Svenska forskare, Google har redan försett värden med en bra källa till trendspaning: Google insights (http://www.google.com/insights/search/). Det är ganska svårt att specificera sin sökning (då måste man ju veta vad man letar efter), men för att kartlägga vad som är hett just nu är det oslagbart.  Nu finns alltså itne bara snackisar utan sökisar. De senaste 30 dagarna har världens sökisar varit: 1. Sarah Palin, 2. large hadron collider och 3.Google Chrome.

Digital kompetens, e-kompetens = läs- skriv- och e-kunnighet?

Digital kompetens eller e-kompetens är begrepp som politiken anammat. EU-initiativet har väl funnits sedan 2001 men det känns ändå som om begreppet blivit mer aktuellt nu.

Vad är då e-kompetens? Egentligen är det applicerad läs- och skrivkunnighet. Men det är också en svår definerad vana att handskas med digitala system, något som krävs att vet antingen hur IT-tekniken fungerar eller vad IT brukar kunna stödja. Den stora frågan är väl egentligen om det verkligen ska behövas någon e-kompetens eller om e-verktygen ska vara så användarvänliga att de går att använda i alla fall.

Oavsett vilket letar sig IT in i allt fler myndigheter, högskolor och företag. Så länge de trationella kommunikationsvägarna finns kvar är det bara ett smidigare komplement för de som har e-komptens. Men när de tradionella vägarna försvinner måste e-kompetens ersättas mot en allmänt utbredd e-kunnighet. Detta handlade Multimedia pedagogik-teknikprogrammets slututställning i Vetlanda om redan 2000. Ett år innan EU alltså!