Arkiv för januari, 2009

Lärplattformar dåliga på tillgänglighet

Specialpedagogiska skolmyndigheten (Spsm) konstaterar i en rapport baserad på en enkät till landets kommuner det vi alla länge vetat om: nämligen att tillgängligheten i de lärplattformar som vanligtvis används är under all kritik. Tyvärr har man valt att dölja namnen på de lärplattformar som respondenterna bedömt, de hade behövts hängas ut för att lyfta frågan.

Rapporten finns här:
http://www.spsm.se/Rad-och-Stod/IT-och-Larande/Tillganglighet/Larplattformar/

Databaser, databaser

Möjligheterna att samla ihop, kategorisera för att sprida, tillgängligöra… Många är argumenten till alla de databaser med olika inriktning som finns idag, och som kommer tas fram i framtiden.  Sveriges Kommuner och landsting är senast i raden av databaser som ska hjälpa till att göra ett medvetet val, för att kunna skilja ut och jämföra, gymnasier i detta fall.

Problemet är att det blir ett för snabbt medium, för lätt att plocka fram en kategori och jämföra två skolor. De underliggande problemen syns inte. Har de blivit bedömda likvärdigt, har de tolkat kriterierna likvärdigt (om de själva levererar in fakta). I SKL:s fall är det inte så många data man kan plocka fram för respektive skola (index för genomströmmning, betyg och behörighet). Så de bakomliggande problemen kanske inte är så stora i det här exemplet, poängen är i alla fall att man missar diskussionen – varför skiljer de sig, finns det andra faktorer som påverkar resultatet etc etc

Här finns registret(databasen): http://130.28.2.87/default.aspx

Google lägger ner Luleåfilialen, fd Marratech

Betyder det att kompetensen för e-möten är överförd eller att man lägger ner satsningen?

Läs mer i Lasse Bourelius inlägg på LearningNet.se: http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=361260&context=60356

Lärande och läromedel säljer!

Skärmdump från www.sis-index.se
Snubblade över Svensk Internetstatistiks webbplats (http://www.sis-index.se/) som publicerar besöks- och trafikinformation på anslutna webbplatser. Det finns en del rätt intressant statistik att grotta ner sig där. Bland annat kan vi se att de tre siter som ökat mest procentuellt sett senaste veckan(?) har med lärande och utbildning att göra:

  1. Lektion.se (http://www.lektion.se) ökade med 478,64%,
  2. Svensk Läromedel på Internet AB (http://www.sli.se/) med 360,6% och
  3. Glosboken (http://www.glosboken.se/) med 240.31%.

Lektion.se har 42 819 unika besökare vilket ger dem en 47:e plats bland alla anslutna webbplatser. SLI befinner sig på plats 99 med 14 062 unika besökare och Glosboken på plats 128 med 8 011 unika besökare.

Distansord:


Idag skissade en kollega till mig, Ann-Sofie Fredriksson, och jag på förklaringar till några vanliga begrepp inom IT-stödd distansutbildning. Blev det tydligt?

Lärcentra:
Lärcentrum finns i de flesta kommuner och är en plats där du kan få stöd och hjälp i dina studier. Det kan handla om att få tillgång till någon stans att sitta, datorer, studievägledning, videokonferens, kopiering och tentamensmöjligheter.

Studiecentrum:
Se lärcentra

Lärplattform:
Lärplattform eller utbildningsplattform är en programvara som skapar ett webbaserat klassrum. I lärplattformen samlas allt som hör till kursen eller programmet.
Funktionerna i lärplattformen varierar, men innehåller oftast diskussionsforum, chattar, och annat som underlättar samarbetet. Det enda som krävs är en dator med internetuppkoppling. Högskolorna hjälper till att få det att fungerar och har ofta en support dit man kan vända sig.

Learning management system, LMS:
Se lärplattform

Utbildningsplattform:
Se lärplattform

Virtuellt klassrum:
Se lärplattform

Obligatoriska möten/sammankomster:
Distansutbildning kan innehålla ett antal obligatoriska möten på plats på högskolan eller på lärcentrum. Ibland förekommer obligatoriska webbmöten – nätbaserade möten – på Internet.

Frivilliga möten/sammankomster:
I helt nätburen distansutbildning erbjuds ibland studenter att komma på frivilliga sammankomster som ett komplement.

Nätbaserade möten/webbmöten:
Ibland används webbmötesprogram i undervisningen. Med hjälp av en webbkamera och ett headset kan man då mötas på distans.

Distansverktyg/IT-stöd:
Distansutbildning har förändrats genom annan pedagogik och ny teknik. Distansverktyg är till exempel dynamiska webbplatser, lärplattformar, e-post, sändning av föreläsningar via Internet,webbmöten och videokonferens.

Distansutbildning (finns redan – behöver göras om?):
Många högskolor ger distansutbildningar. Du läser på högskolan men inte i högskolans lokaler. Kanske studerar du hemifrån eller på lärcentra med handledning från universitetet eller högskolan. Vissa kurser är helt nät- eller webbaserade. Andra kurser har ett antal möten per kurs då kan du behöva åka till högskoleorten för genomgång eller tentamen. Några är förlagda vid en annan ort än högskolan (t.ex. på lärcentra).

E-lärande/E-learning:
E-lärande är webbaserad lärande. Det kan handla om hela program, enstaka kurser eller inslag i kurser.

Nätutbildning:
Kurser eller program där alla studier sker över Internet. Ofta med hjälp av något distansverktyg.

Nätbaserad utbildning:
Se Nätbildning

Webbaserad utbildning:
Se Nätbildning

Online-utbildning:
Se Nätbildning

Flexibelt lärande:
Begreppet flexibelt lärande beskriver en utbildningsform som anpassas till den enskilda studentens önskemål och förutsättningar. Det används ofta i distansutbildning och med hjälp av IT-stöd i undervisningen.

Digital lärresurs:
En digital lärresurs är det digitala material som används i den kurs du läser. Det kan vara allt ifrån en bild, en ljudfil och en animation till webbplatser, filmade föreläsningar eller spel (sammansatta av flera bilder, ljudfiler, animationer). Det finns ingen definition på vad exakt en digital lärresurs är mer än att det används i din lärprocess.

Hemtentamen:
Ett skriftligt prov som ska göras hemma. Man ska använda sig av den litteratur som ingår i kursen, men man får gå till andra källor också.

Digital examination:
Ett prov som görs med IT-stöd. Ett exempel är nätbaserad examination via Internet. Ett sådant prov kallas också för nättentamen.

Nätbaserad examination:
Nätbaserad examination är en digital examination via Internet. Ett sådant prov kallas också för nättenta.

Nättentamen:
Se nätbaserad examination

Studentportal:
Studentportal är den webbplats där du som student kan logga in och få tillgång till högskolans tjänster. Det kan t.ex. vara din e-post, dina resultat, kursinformation, lärplattformen.

Vad händer med användarvänligheten när användarna styr all grafisk presentation?

Med hjälp av ett Stylish-plugin eller ett GreaseMonkey-plugin och Firefox kan (har) användaren ändra utseendet på de webbplatser de besöker. Blir alla grafiska webbdesigners arbetslösa nu? Ja inte direkt nu och säkert inte i morgon heller men visst ser vi en ändring i beteendet hos dem som surfar. Man vill ha informationen förpackad på sitt eget sätt. Det har inte bara med grafiskt utseende att göra – det handlar också om att plocka bort information man inte använder t.ex. reklam eller lägga till mer information t.ex. kvadratmeter priser på hemnet.

Snabb analyserat är det här ganska bra. Användaren förpackar innehållet på det sätt som passar henne. Men ibland kanske avsändaren vet någonting som inte användaren vet, kopplingar till aktuellt innehåll etc. Det blir svårare att designa en upplevelse. Lättare att göra ett enda lättnavigerat gränssnitt för alla webbplatser. Tråkigare?

Allt detta innehåll förpackat och presenterat i nytt kontext tänjer i alla fall på upphovsrätten.

Med inspiration ifrån: http://userstyles.org/

em istället för pixlar… men vad är em?

Relativa mått som anpassar sig efter användarens inställningar (läs: speciella behov) är bra. Att använda em istället för storlek i pixlar eller punkter på webbplatsern är därför jättebra. Tillgängligt. Men ganska svårt att arbeta med.

En em är nämligen lika mycket som en punkt i den storlek man utgår ifrån. På webben utgår man ifrån att 1 em är 16px eller 12punkter.  Alltså inte som bilden föreslår; storleken för ett M. Med dessa förhållanden kan man sedan mer eller mindre utgå ifrån hur webbläsarna kommer tolka dina mått. Eller? Slutar uträkningen på en decimal kommer webbläsarna att avrunda olika. Perfekt på pixeln är ett minne blott.

Vi tar ett exempel. På studera.nu har man satt standardmåttet till 0,7 em dvs till 70% av webbstandard tillika 11 pixlar eller 8 punkter. Mittkolumnen på startsidan är 34 em vilket blir 374 pixlar, minus den padding (marginal) satt till 0,9 em till höger och vänster (tot 20 pixlar). Text och bilder kan vara maximalt 354pixlar breda.

Se gärna den smarta lilla konvereteraren på http://pxtoem.com/. Som gör livet lite enklare.