Arkiv för oktober, 2009

Skolverket ett föredöme i användarvänlighet – en hyllning till telefonen

Men inte för att de har någon spektakulär webbsida – utan att de har en öppen och tillgänglig kontaktväg dit inga frågor är för dumma och alla alltid välkomna. Ja, jag talar om en telefontjänst – ingen chatt, FAQ eller webb app.

För i grund och botten måste myndigheter och andra i den offentliga sektorn svara på frågor och vara tillgängliga för alla som inte med lätthet navigerar på en webbsida, formulerar sina frågor i skrift eller ens vet vad det är för fråga de bör ställa för att stilla sina oroliga funderingar.

Vägledningsinfo.se är ett annat tydligt exempel på att vissa frågor måste avhandlas med en annan människa som mottagare. En fråga ställd till en människa tolkas och benas ut med motfrågor på ett sätt som inga webbapplikationer klarar av. Denna mänskliga resonans behövs för besvärliga ämnen som studie- och yrkesvägledning, skatte regler m.m. Någonting som alltså Skolverket tagit fasta på med upplysningstjänsten. Sedan kan en webbsida vara bra att hänvisa till, så att den som frågar får en konkret, skriftlig källa att återvända till för senare referenser.

Webb 2.0? Ja, när hela webben beter sig som på Facebook och när webbkameraverktyg blir mer och mer allmänna som ingångar på webbsidor och inte begränsas av personliga konton. I dag kan de endast användas som komplement till… just det: telefonen.

Annonser

Bara information i PDF – ett lagbrott?

I Australien fundera man på om det är olagligt att bara publicera informations som PDF eftersom det inte anses tillgängligt. Ett brott enligt diskrimineringslagen alltså.

http://webpublishing.agimo.gov.au/PDF_Accessibility_Review

Och visst är det så att det mesta som förpackas i en PDF även går att leverera som HTML, så varför gör man det bara inte? För att visa att det egentligen är en trycksak? För att verkligen veta hur det kommer se ut när besökarna trycker på printknappen?

Videokonferensens renässans?

1999 gick jag en lärcentraförlagd högskoleutbildning – distans från Stockholms universitet. Föreläsning- arna gavs över videokonferens- system. Stundtals fungerade det ganska bra – stundtals inte. ADSL-anslutningarna som användes tappade paket och bild och ljud blev lidande. Lika illa var det med lärare som inte var medveten om sin distanspublik (en gång gick en av dem på toaletten med mikrofonen på). Vi var inte först, tidigare årskullar vittnade om än värre erfarenheter.

I dag finns videokonferenssystem med 1080p HD upplösning, och med driftsäkrare kommunikation (över IP). I dag kan man koppla ihop användare på olika plattformar till samma konferens, allt ifrån telefonlinor till HD upplösta s.k. tele presence och allt däremellan.

Idag deltog jag på TANDBERG live. Tandbergs event för kunder, presumtiva kunder och återförsäljare. Tandberg visade upp kommande teknik som minskar störningar på bild (och ljud?) vid upptill 20% tappade paket., men också touchskärmar/bord liknande Microsoft Surface som tillsammans med ett videokonferenssystem blir en utmärkt samarbetsplattform.

Jag har alltid tyckt att videokonferenssystem tappad sin vikt när arbetsstationernas datorkraft ökat och webbvideokonferenssystem gjort sitt intåg. Och visst har de traditionella videokonferenssystemen breddats så att även single users kan delta med sin telefon, laptop eller liknande = Unified communications. Detta tillsammans med status indikatorer (awareness) överbrygger den fysiska distansen på riktigt. Idag går liksom en osynlig gräns för hur viktig kommunikation som kan genomföras i olika medier. Viktiga ämnen avhandlas ansikte mot ansikte, mindre viktiga skriftligt och minst viktiga microbloggning/twitterliknande företeelser. Gränsen förskjuts visserligen hela tiden, e-post anses inom traditionellare verksamheter fortfarande som informellt – lite formellare med bilaga som PDF – men allra helst ska det officiella meddelandet skickas med den ordinarie postgången. Men kraften i Tandbergs lösning är att man kan välja tele presence med nära nog IRL upplösning på skärmarna för dessa viktigaste möten. Och webbmöten för den dagliga avstämningen kollegor emellan.

Fikarasten då? Ja, den borde förses med ett tele presence system den också – med ständig uppkoppling! Läs bara Alexandra Pascalidous krönika 13:de oktober 2009 i Metro.

Cisco då? Ja, Tandbergarna visade upp en enad trygghet – dumt vore det väl annars.

Den semantiska webben är pedgogik för IT-system.

Med Manu Sporny, President/CEO Digital Bazaar, Inc

Koreaner har bästa förutsättningarna (Sverige på plats nio)

Digital Opportunity Index är telekom- IKT-sektorns statistiska mått på världens länders IT möjligheter, infrastruktur och användning. Det är FN-organet International Telecommunication Union spm står bakom siffrorna. I Syd Korea är alla skolor (elementary and secondary) uppkopplade mot Internet (UNESCO, ICT in Education). Kanske resultatet från den plan för IKT användande som presenterades så tidigt som på nyårstalet av dåvarnde presidenten år 2000.

Som första Europeiska land och på en tredje plats brilljerar Danmark med 36 internetabonnemang per 100:ade invånare. Men det måste ju bero på hur befolkninsgpyramiden ser ut (Sverige har 25). Kanske därför Danskarna är så lyckliga.

USA:s nationella IT-plan för utbildningsområdet

Under parollen ”No Child Left Behind” ska USA:s utbildnignsdepartement b.la. aktivt stödja E-learning och Virtual Schools. Rekomendationerna är så att säga crystal clear:

”Recommendations for states, districts and schools include:

  • Provide every student access to e-learning.
  • Enable every teacher to participate in e-learning training.
  • Encourage the use of e-learning options to meet No Child Left Behind requirements for highly qualified teachers,
    supplemental services and parental choice.
  • Explore creative ways to fund e-learning opportunities.
  • Develop quality measures and accreditation standards for e-learning that mirror those required for course credit.”

(Källa: http://www.ed.gov/about/offices/list/os/technology/plan/2004/site/edlite-default.html)

Och i Florida finns redan den första Virtuella skolan (som finansieras på samma sätt som alla andra skolor, per student/studentprestation). Florida Virtual School täcker Middle School och High School, men framför allt tar den ett större ansvar för alla som undervisas i hemmet (Homeschoolers).

Fler länder med nationell strategi för IKT i utbildning är Nya Zeeland, Japan, Hong Kong.

Det finns säkert fler och på närmare håll i världen. Danskarna är väl på gång?

Varför fungerar lärresurser bättre för grundskolan än för högskolan?

Jag börjar med ett antagande: öppna lärresurser produceras och  modi- fieras i högre utsträckning av lärare i grundskolan och på gymnasi- et än av högskolelärare. Det kanske inte är sant, men det finns i alla fall siffror som tyder på det (lektion.se har t.ex. nästan 200.000 medlemmar, de flesta ämnena i DELA communityn berör  skolan och  gymnasieskolan). Jag tror det är lättare att samarbeta kring öppna lärresurser i skolan och gymnasieskolan än för undervisning på högskolenivå… och jag tror att det beror på:

  1. en akademisk rädsla. För att bli ifrågasatt och anklagad för att lära ut fel.
  2. bristen på ekonomiska  incitament. I skolan måste lärarna tillhandahålla läromedel till  sina elever, dessa kan vara innaktuella eller otillräckliga. Inom högskolan är det upp till studenterna att bekosta sin litteratur.
  3. det är mer ok att använda sig av ”sponsrat” material inom skolan. Se bara på lektion.se och alla lärobjekt som tillhanda hålls av lobby organisationer och företag.
  4. inom skolan är det ett fokus på att dela lärresurser mellan kollegor, vilket är en tydligare målgrupp än om det som inom högskolan både kan mottas av kollegor och studenter. Två målgrupper komplicerar bilden.
  5. oklar juridik. Lärarundantag i praxis och i lagen om rätt till uppfinningar, verkshöjd och upphovsrätt.