Archive for the ‘ IT i skolan ’ Category

Computer games is the answer


Information technology changes the way we communicate to much more diverse, efficient and faster ways. Unfortunately this divides the world as much as it brings us closer. Those who can’t afford computers and other devices are left behind. Even when looking to Sweden and our fortunate situation there’s a gap between those brought up with computers in their homes and those not. Future school teachers have an important role to play – they need to keep up to date with those who live and breathe connected as well as give those who are left behind the chance to get in touch. A lot of computers in the classrooms and scheduled time to do what they like could be the remedy. Computer games, socializing in communities, drawing, modulating… Free IT time – grades based on activity?

Korea och Japan satsar på robotlärare?

Mashable skriver om ett koreanskt projekt där 44 miljoner USD satsas på robotlärare för småskolan. Japanerna siktar in sig på lite äldre elever som ni kan se på filmen här. Trots vissa direkta fördelar som projektor i pannan, kan robotlärarna ersätta en riktig lärare?

Läs mer i Masables artikel.

Är IT-pedagog redan ett utdöende yrke?

Det finns flera folkhögskolor som har utbildar IT-pedagoger. Högskolan i Borås och Umeå universitet gör det. Men Stockholms universitets Multimedieprogram har lagt ner. De mer efterfrågansstyrda KY och YH utbildningsanordnarna har aldrig satsat på IT-pedagog-program såvitt jag vet. Så finns det en arbetsmarknad för IT-pedagoger?

Nja. Det finns en del tjänster på framsynta skolor, några mindre kommuner har en central IT-pedagog (Staffanstorp, Kävlinge, Trosa har jag sett) som samordnar den den IT-pedagogiska utvecklingen på skolorna i kommunen. Och så finns det ett gäng tjänster på våra högre lärosäten. Det är ungefär allt. Plus minus en handfull (t.ex. de tjänsterna på MSB-myndigheten). I den privata sektorn lyser denna tjänstebefattning med sin frånvaro – detta trots att satsningarna på e-learning för kompetensutveckling ökar. Kunskapen om hur IKT ska användas för att stödja medarbetarnas lärprocesser köps in från konsulter.

Konsulterna gör säkert ett mycket bra jobb men jag tror att den IT-pedagogiska kunskapen bör finnas på den beställande sidan. Där behovet finns och processen kan stödjas löpande. Hur många företag har inte komplicerade affärssystem, ärendehanteringssystem eller liknade där dagligt, pedagogiskt stöd skulle behövas.  Jag tror att en IT-pedagog både skulle spara pengar och öka kvaliteten på internutbildningarna. De skulle kunna producera lärmoduler, undervisa i systemen, beställa rätt teknik för distribution av lärobjekt och kommunikation mellan utbildare och medarbetare. De skulle ge e-möten och videokonferenser en skjuts framåt eftersom de vet hur de bäst nyttjas. Kort sagt: fler IT-pedagoger behövs på företagen!

USA:s nationella IT-plan för utbildningsområdet

Under parollen ”No Child Left Behind” ska USA:s utbildnignsdepartement b.la. aktivt stödja E-learning och Virtual Schools. Rekomendationerna är så att säga crystal clear:

”Recommendations for states, districts and schools include:

  • Provide every student access to e-learning.
  • Enable every teacher to participate in e-learning training.
  • Encourage the use of e-learning options to meet No Child Left Behind requirements for highly qualified teachers,
    supplemental services and parental choice.
  • Explore creative ways to fund e-learning opportunities.
  • Develop quality measures and accreditation standards for e-learning that mirror those required for course credit.”

(Källa: http://www.ed.gov/about/offices/list/os/technology/plan/2004/site/edlite-default.html)

Och i Florida finns redan den första Virtuella skolan (som finansieras på samma sätt som alla andra skolor, per student/studentprestation). Florida Virtual School täcker Middle School och High School, men framför allt tar den ett större ansvar för alla som undervisas i hemmet (Homeschoolers).

Fler länder med nationell strategi för IKT i utbildning är Nya Zeeland, Japan, Hong Kong.

Det finns säkert fler och på närmare håll i världen. Danskarna är väl på gång?

Varför fungerar lärresurser bättre för grundskolan än för högskolan?

Jag börjar med ett antagande: öppna lärresurser produceras och  modi- fieras i högre utsträckning av lärare i grundskolan och på gymnasi- et än av högskolelärare. Det kanske inte är sant, men det finns i alla fall siffror som tyder på det (lektion.se har t.ex. nästan 200.000 medlemmar, de flesta ämnena i DELA communityn berör  skolan och  gymnasieskolan). Jag tror det är lättare att samarbeta kring öppna lärresurser i skolan och gymnasieskolan än för undervisning på högskolenivå… och jag tror att det beror på:

  1. en akademisk rädsla. För att bli ifrågasatt och anklagad för att lära ut fel.
  2. bristen på ekonomiska  incitament. I skolan måste lärarna tillhandahålla läromedel till  sina elever, dessa kan vara innaktuella eller otillräckliga. Inom högskolan är det upp till studenterna att bekosta sin litteratur.
  3. det är mer ok att använda sig av ”sponsrat” material inom skolan. Se bara på lektion.se och alla lärobjekt som tillhanda hålls av lobby organisationer och företag.
  4. inom skolan är det ett fokus på att dela lärresurser mellan kollegor, vilket är en tydligare målgrupp än om det som inom högskolan både kan mottas av kollegor och studenter. Två målgrupper komplicerar bilden.
  5. oklar juridik. Lärarundantag i praxis och i lagen om rätt till uppfinningar, verkshöjd och upphovsrätt.

Mer it ger bättre mattematik kunskaper

OECD studien ”Beyond textbooks”,med Jan Hylen från Metamatrix i spetsen, visar på ett samband mellan användningen av datorer och kunskaper i matematik (som svenska elever blir allt sämre i).  Jan föreslår fyra insatser för att förbättra situationen; två för att ändra inställningen till datorn dels i undervisningen och för hemarbete och satsningar på kompetensutveckling och FoU. Läs Jans egna artikel på Newsmill.

IT får inte bli en klassfråga!

Dataföreningens projekt eMedborgaren kanske är ett av de ambitiösaste e-learning projektet jag sett. Enligt Dataföreningen saknas grundläggande IT-kunskaper hos ca 2 miljoner människor i Sverige. Med eMedborgaren och eMedarbetaren och dess två delar eUtbildning och eCertifiering vill Dataföreningen utbilda och framförallt validera våra IT-kunskaper. Upplägget är ambitiöst; 14 delar med alltifrån E-post till IT-säkerhet. Det ser helt klart bra ut!

Men för att inte IT ska bli en klassfråga måste skolan ta sitt ansvar för att dessa kunskaper finns. Att eleverna får testa på, göra om och göra rätt. Både leka och öva. Bort med datorkunskap på schemat – in med datorn i alla andra ämnen. Låt datorerna utnyttjas på rasterna och håltimmar, tillåt både livligare miljöer och lugna rum. Detta ställer såklart höga krav på lärarnas IT-medvetenhet. Mobbing, trakasserier m.m. måste informeras bort – men det får inte bli lättare att förbjuda än att handskas med problemen. Då får det inte bli som med de tjänstebeskrivningar för IT-pedagoger på grundsskolan som jag har sett: där administrativa göromål som kontakta vikarier, byta toner i skrivaren, underhålla elevregister m.m. i praktiken innehåller.