Archive for the ‘ e-kompetens ’ Category

Sök & Jämför utbildning nominerad till eDiamonds award

Högskoleverkets webbtjänst för att hitta utbildningar, jämföra utbildningar och se relaterad information som t.ex. arbetsmarknadsprognoser är nominerat till tidningen Offentliga Affärers eDiamond award.

De övriga nominerade är Lunds kommun, openaid.se, Geodata.se, Haparanda stad och Migrationsverket. Eftersom jag har varit med att utveckla Sök & Jämför vill jag ge mig på att utvärdera de övriga motståndet.

Lunds kommun är omöjligt att utvärdera. Antingen är det mycket ”behind the scenes” eller interna administrativa system som gjort dem till en kandidat; på webben kan man varken söka bygglov eller dagisplats. Detsamma kan sägas om http://www.haparanda.se. Här ger nomineringstexten ett litet riktmärke, gratis e-post till alla kommuninvåndare och Sveriges pappersfria kommun – men hur söker man bygglov och förskoleplats då? (Kul med en webbplats som är klart tvåspråkig utan att ges i två versioner!) Men det kanske inte är webbtjänster som nominerats.

Geodata.se och geodataportalen är förstås beaktansvärt. Jag förstår inte till fullu vad det är som gjorts men att underlätta för andra att bygga vidare på offentlig publik data är mycket bra. Men som jag förstår det är det fortfarande inte gratis. Men Geodata är kul, angeläget och lätt att hitta bra produkter på.

Openaid.se är en visualiseringswebb för Sveriges bistånd. Lika mycket marknadsföring som e-tjänst om du frågar mig. Det enda anmärkningsvärda vore väl om denna data inte var lätt att hitta innan openaid tillverkades.

Migrationsverket är nominerade för att ha infört Lean government och för deras e-tjänst där arbetstillstånd kan sökas i Sverige. Låter jättebra. Bästa möjliga effektivitet OCH förenklade ärenden för dem som vill arbeta i Sverige.

Sök & Jämför utbildning kombinerar öppna data från landets universitet och högskolor (utbildnignar) med tidigare icke systematiserade upgifter från högskoleverket. Tanken är att Sök & jämför utbildning ska bli den plattform där all myndighetsgenererade data som kvalitetsutvärderingar, arbetsmarknadsprognoser etc kopplas till utbildningsutbudet.

Min ranking:

1. Migrationsverket
2. Högskoleveket
3. Geodataportalen
4. SIDA

Ej bedömda: Lunds kommun och Haparanda stad

Annonser

E-boken – boken som aldrig blir klar?

Marknaden för e-böcker går trögt, enligt en studie gjord av Svenska Förläggareföreningen  tillsammans med Netopia utgör digitala böcker endast 1,4% av försäljningen av böcker. Längst fram har läromedel (tänk bara animerade illustrationer från geografiboken från högstadiet!) och böcker skrivna för att användas av studenter i undervisningen kommit. Kanske för att det redan funnits en tradition av digitalt publicerade artiklar från olika tidskrifter som publicerar forskningsresultat. Att publicera sig har länge varit forskarens sätt att utmärka sig – och i många fall helt avgörande i arbetet med sina doktorsavhandlingar. I och med att forskarna är just forskare i första hand och inte författare (och att det i många artiklar är flera författare) har underlättat det digitala distributionssättet – det viktigaste är att få spridning och bli citerad.

Jag läser just nu Loretta Napoleonis bok Made in China. Boken går igenom så många exempel som slutsatser dras ut av och författaren står oemotsagd. Denna bok är ett inlägg i den (national)politisk-ekonomiska debatten och som debatt inlägg skulle den må bra av att opponeras på – av andra författare.

Jag erkänner, läsplatta eller inte, har jag svårt att föredra en e-bok framför en i papper. Rapporter däremot (och sådana som inte behöver läsas från pärm till pärm) läser jag på skärmen. Men i Napoleonis bok skulle jag vilja ha ett digitalt komplement en fortsatt diskussion där författaren är redaktör och där de diskuterande rösterna är andra böcker som kommenteras utförligare av författaren.

Jag tänker, och det är slutsatsen i detta inlägg, att det mervärde e-boken kan ge är just att den kan ändras löpande. Att argumenten kan förklaras noggrannare om det behövs och poängerna göras tydligare. För att länka till relaterade videoklipp (tal av politiker etc), intervjuer och filmer tror jag är för svårt upphovsrättsligt – även om det är en kul idé.

Referenser:

http://forlaggare.se/media/40453/svenska%20inneh%C3%A5llstj%C3%A4nster%20i%20den%20digitala%20ekonomin.pdf

 

Är IT-pedagog redan ett utdöende yrke?

Det finns flera folkhögskolor som har utbildar IT-pedagoger. Högskolan i Borås och Umeå universitet gör det. Men Stockholms universitets Multimedieprogram har lagt ner. De mer efterfrågansstyrda KY och YH utbildningsanordnarna har aldrig satsat på IT-pedagog-program såvitt jag vet. Så finns det en arbetsmarknad för IT-pedagoger?

Nja. Det finns en del tjänster på framsynta skolor, några mindre kommuner har en central IT-pedagog (Staffanstorp, Kävlinge, Trosa har jag sett) som samordnar den den IT-pedagogiska utvecklingen på skolorna i kommunen. Och så finns det ett gäng tjänster på våra högre lärosäten. Det är ungefär allt. Plus minus en handfull (t.ex. de tjänsterna på MSB-myndigheten). I den privata sektorn lyser denna tjänstebefattning med sin frånvaro – detta trots att satsningarna på e-learning för kompetensutveckling ökar. Kunskapen om hur IKT ska användas för att stödja medarbetarnas lärprocesser köps in från konsulter.

Konsulterna gör säkert ett mycket bra jobb men jag tror att den IT-pedagogiska kunskapen bör finnas på den beställande sidan. Där behovet finns och processen kan stödjas löpande. Hur många företag har inte komplicerade affärssystem, ärendehanteringssystem eller liknade där dagligt, pedagogiskt stöd skulle behövas.  Jag tror att en IT-pedagog både skulle spara pengar och öka kvaliteten på internutbildningarna. De skulle kunna producera lärmoduler, undervisa i systemen, beställa rätt teknik för distribution av lärobjekt och kommunikation mellan utbildare och medarbetare. De skulle ge e-möten och videokonferenser en skjuts framåt eftersom de vet hur de bäst nyttjas. Kort sagt: fler IT-pedagoger behövs på företagen!

2010-års trender: top 5

Det här tror jag att det kommer snackas mycket om (och förhoppningsvis också hända en del inom) under 2010:

  1. Mobilt lärande: under året kommer antalet smartphones med iPhone, Android eller Microsoft att explodera. Så mycket att lärobjekt tänkta att konsumeras i sin smartphone tillverkas. Den första lärplattformen med synkroniseringsstöd för iPhone och Android kommer och studenterna blir än mer uppkopplade – hela dygnet. Bara det att det nu blir ännu lättare att kolla källor och annat under diskussioner, föreläsningar kommer påverka hur studenterna arbetar.
  2. Individuell anpassning av lärandet: jag tror vi får se fler sociala lärmiljöer och digitala mötesplatser där studenterna deltar på sina egna villkor – och där lärarna anpassar sitt material till vad gruppen och individerna behöver. Mindre förinspelade föreläsningar och mer gruppuppgifter/praktiska exempel som i efterhand kopplas till teorier. Genomförda i virtuella grupper på lärosätets lärplattform (eller någon annan stans på internet).
  3. Portfolios eller personliga lärmiljöer: det kommer bli vanligare att studenterna samlar allt sitt arbete i en kurs eller under utbildning på ett ställe – en blogg, wiki eller community-presentation. Deras dokumentation, reflektion och skriftliga examina finns samlat och lärarna kan bedöma och följa studentens kunskapsutveckling (Constructive alignment i sin tydligaste form)
  4. Det livslånga lärandet ger större avtryck i CV och skolarbete. Källorna till att verkligen tillägna sig ny kunskap ökar och förbättras på webben. Vi kommer se att fler människor lär sig språk (viktig merit i många yrken) utan att ha genomgått formella språkstudier (se Live Mocha). Vi vänjer oss vid att få material gratis (skulle kunna vara en egen punkt).
  5. Nätverkandet fortsätter att öka: vi kommer att vara aktiva i många olika sociala nätverk för olika ändamål. Vi fortsätter hålla kontakten med studiekamrater (vi går aldrig ut skolan), tidigare arbetskollegor och vänner.

I övrigt spås 3D slå igenom för både skärmar och kameror (för personligt bruk). I företagsvärlden har man pratat hela 2009 om cloud computing – något som kanske slår igenom inom högskolan också. Det vore förnämligt om högskolorna tillhandahöll officeprogram och annat vi webben.
Några länkar för andras listor:

Är informationsavdelningen överflödig i en webb 2.0. organisation?

Jag tycker det är kul med företag som verkligen går in för att använda sig av populära sociala webbtjänster. Nasa:s alla tjänster eller Govfresh som samlar alla sociala webbaktiviteter från den Amerikanska regeringen. Eller Dell som hävdar att de sålt för 3 miljoner dollar på Twitter (genom Twitterexklusiva erbjudanden).

Sedan kom nyheten om att KK-stiftelsen i stort avvecklar sin informationsavdelning, och jag började fundera. Troligtvis upphör inte KK-stiftelsen med att försöka nå ut och påverka och sprida sina initiativ. Det är nog bara andra som ska göra det. Nå ut via andra kanaler och medier. Anställda med andra huvuduppgifter än information förväntas ändå göra sin röst hörd (och nu pratar jag inte längre om KK-stiftelsen, vars incitament för mig är helt okänt). Betyder det att kommunikationsvetenskap är en e-kompetens som vi förväntas behärska? Och vem ska stå för strategin? IT-avdelningen?

Jag tror att de unga vuxna som nu träder in på arbetsmarknaden verkligen är uppkopplade dygnet runt. Hur många stänger av sin mobiltelefon på natten? Att kolla sin e-post på bussen till jobbet är att komma väl förbered – att redan ha gjort prioriteringarna innan arbetsdagen börjar. Och finns inget brådskande, så kan dagen inledas med att jobba på ett café utanför kontorets väggar. Vore det inte en dröm att alltid få arbeta i de miljöer som känns kreativa? Det är ingen teknisk omöjlighet utan en organisatorisk.

 Men, och åter till ämnet, kan denna ständiga awareness och spridning ersätta den taktiska, eftertänksamma kommunikation som informationsavdelningarna står för? Jag tror inte det, men jag tror att informationsavdelningarna ska leda och uppmuntra utvecklingen – då kan de ta en strategisk roll.

E-delegationen uppdaterar Vägledningen 24-timmarswebben

Jag vet inte om jag är hopplöst efter. Jag visste inte ensa att E-delegationen hade en egen webbplats. Det börjag f.ö. många delegationer få, se Delegationen för Jämställdhet i högskolan t.ex. Jag tycker i alla fall det är bra att E-delegationen ska revidera Verva:s gamla klassiker 24-timmarswebben för att passa kraven i WCAG 2.0. Motivet är att:

”Att anpassa tjänster och information efter användarnas behov ställer krav på myndigheterna i fråga om e-inkludering. Delegationen ska därför utveckla Vägledningen 24-timmarswebben. Denna ska anpassas till kraven i WCAG 2.0.” – En strategi för tredje generationens e-förvaltning (SOU 2009:86) s.12-13

Vägledningen 24-timmarswebben har sedan arbetet startade styrt mycket av utvecklingen av offentliga webbplatser.

Koreaner har bästa förutsättningarna (Sverige på plats nio)

Digital Opportunity Index är telekom- IKT-sektorns statistiska mått på världens länders IT möjligheter, infrastruktur och användning. Det är FN-organet International Telecommunication Union spm står bakom siffrorna. I Syd Korea är alla skolor (elementary and secondary) uppkopplade mot Internet (UNESCO, ICT in Education). Kanske resultatet från den plan för IKT användande som presenterades så tidigt som på nyårstalet av dåvarnde presidenten år 2000.

Som första Europeiska land och på en tredje plats brilljerar Danmark med 36 internetabonnemang per 100:ade invånare. Men det måste ju bero på hur befolkninsgpyramiden ser ut (Sverige har 25). Kanske därför Danskarna är så lyckliga.