Arkiv för oktober, 2011

Distansutbildningen ökar på alla sätt!

Hösten 2009 gav 3 510 st fristående kurser och 210 st program på distans. 2001 var det samlade utbudet drygt 2 000.

En tredjedel av alla fristående kurser på grundnivå ges på distans. Flest inom Juridik och samhällsvetenskap.

Antal studenter:
1/5 av alla studenter läser på distans,
1/3 om vi räknar in dem som kombinerar campusstudier med distansstudier.

De senaste 10 åren har antalet studenter som läser kurser och program på distans ökat med nästan 100 000 st. Från 36 000 2001 till 134 000 st 2011.

Eller om ni så vill 84 000 st läser bara på distans och 50 000 kombinerar dessa olika studieformer. Ska jämföras med det totala antalet registrerade studenter som under samma tioårsperiod ökat från 329 997 till 433 540!

Störst i Sverige på distansutbildning är Mittuniversitetet med 5 281 helårsstudenter, Linnéuniversitetet har 4 647, Umeå universitet 4 526 och Högskolan Dalarna 3 628.

Det kan man också se i högskolornas styrdokument och visionsdokument. Fler än hälften av de lärosäten som besvarade Högskoleverkets enkät i slutet på 2010 saknar lärosätesgemensam strategi för distansutbildning. Några få positionerar sig inom distansutbildning och eller flexibelt lärande i sina visionsdokument bl.a. Mittuniversitetet, Linnéuniversitet och Högskolan Dalarna. I  Linnéuniversitetets strategidokument kan man t.ex. läsa att universitetet ska:

”Satsa på tillämpning och användning av digitala verktyg, flexibelt lärande och ett webbaserat utbildningsinnehåll.”

Bland lärosätena är de positiva fördelarna med distansutbildning och IT-stöd i undervisningen att det:

  • Breddar rekryteringen,
  • Breddar upptagningsområdet, nationellt och internationellt
  • Främjar attraktiva studiemiljöer – även för campusstudier
  • Bidrar till livslångt lärande
  • Svara upp emot kompetensbehov i regionen

Det sist nämnda är extra intressant i och med studieavgifter för icke europeiska studenter. Några lärosäten nämde ett ökat samarbete med lärcentra i regionen (Gävle, Väst, Umeå).

Sök & Jämför utbildning nominerad till eDiamonds award

Högskoleverkets webbtjänst för att hitta utbildningar, jämföra utbildningar och se relaterad information som t.ex. arbetsmarknadsprognoser är nominerat till tidningen Offentliga Affärers eDiamond award.

De övriga nominerade är Lunds kommun, openaid.se, Geodata.se, Haparanda stad och Migrationsverket. Eftersom jag har varit med att utveckla Sök & Jämför vill jag ge mig på att utvärdera de övriga motståndet.

Lunds kommun är omöjligt att utvärdera. Antingen är det mycket ”behind the scenes” eller interna administrativa system som gjort dem till en kandidat; på webben kan man varken söka bygglov eller dagisplats. Detsamma kan sägas om http://www.haparanda.se. Här ger nomineringstexten ett litet riktmärke, gratis e-post till alla kommuninvåndare och Sveriges pappersfria kommun – men hur söker man bygglov och förskoleplats då? (Kul med en webbplats som är klart tvåspråkig utan att ges i två versioner!) Men det kanske inte är webbtjänster som nominerats.

Geodata.se och geodataportalen är förstås beaktansvärt. Jag förstår inte till fullu vad det är som gjorts men att underlätta för andra att bygga vidare på offentlig publik data är mycket bra. Men som jag förstår det är det fortfarande inte gratis. Men Geodata är kul, angeläget och lätt att hitta bra produkter på.

Openaid.se är en visualiseringswebb för Sveriges bistånd. Lika mycket marknadsföring som e-tjänst om du frågar mig. Det enda anmärkningsvärda vore väl om denna data inte var lätt att hitta innan openaid tillverkades.

Migrationsverket är nominerade för att ha infört Lean government och för deras e-tjänst där arbetstillstånd kan sökas i Sverige. Låter jättebra. Bästa möjliga effektivitet OCH förenklade ärenden för dem som vill arbeta i Sverige.

Sök & Jämför utbildning kombinerar öppna data från landets universitet och högskolor (utbildnignar) med tidigare icke systematiserade upgifter från högskoleverket. Tanken är att Sök & jämför utbildning ska bli den plattform där all myndighetsgenererade data som kvalitetsutvärderingar, arbetsmarknadsprognoser etc kopplas till utbildningsutbudet.

Min ranking:

1. Migrationsverket
2. Högskoleveket
3. Geodataportalen
4. SIDA

Ej bedömda: Lunds kommun och Haparanda stad

E-boken – boken som aldrig blir klar?

Marknaden för e-böcker går trögt, enligt en studie gjord av Svenska Förläggareföreningen  tillsammans med Netopia utgör digitala böcker endast 1,4% av försäljningen av böcker. Längst fram har läromedel (tänk bara animerade illustrationer från geografiboken från högstadiet!) och böcker skrivna för att användas av studenter i undervisningen kommit. Kanske för att det redan funnits en tradition av digitalt publicerade artiklar från olika tidskrifter som publicerar forskningsresultat. Att publicera sig har länge varit forskarens sätt att utmärka sig – och i många fall helt avgörande i arbetet med sina doktorsavhandlingar. I och med att forskarna är just forskare i första hand och inte författare (och att det i många artiklar är flera författare) har underlättat det digitala distributionssättet – det viktigaste är att få spridning och bli citerad.

Jag läser just nu Loretta Napoleonis bok Made in China. Boken går igenom så många exempel som slutsatser dras ut av och författaren står oemotsagd. Denna bok är ett inlägg i den (national)politisk-ekonomiska debatten och som debatt inlägg skulle den må bra av att opponeras på – av andra författare.

Jag erkänner, läsplatta eller inte, har jag svårt att föredra en e-bok framför en i papper. Rapporter däremot (och sådana som inte behöver läsas från pärm till pärm) läser jag på skärmen. Men i Napoleonis bok skulle jag vilja ha ett digitalt komplement en fortsatt diskussion där författaren är redaktör och där de diskuterande rösterna är andra böcker som kommenteras utförligare av författaren.

Jag tänker, och det är slutsatsen i detta inlägg, att det mervärde e-boken kan ge är just att den kan ändras löpande. Att argumenten kan förklaras noggrannare om det behövs och poängerna göras tydligare. För att länka till relaterade videoklipp (tal av politiker etc), intervjuer och filmer tror jag är för svårt upphovsrättsligt – även om det är en kul idé.

Referenser:

http://forlaggare.se/media/40453/svenska%20inneh%C3%A5llstj%C3%A4nster%20i%20den%20digitala%20ekonomin.pdf

 

Lönesättande samtal

Ska i princip bara handla om:

  • vad som påverkar din lön
  • vad du ska göra för att få en bättre löneutveckling

Din nya lön ska bestämmas i samtalet mellan dig och din chef!