Archive for the ‘ Högskolan ’ Category

Högskoleverkets it-avdelning kommenterar utvärderarens förslag på organisation och dimensionering av IT-stöd i de två nya myndigheterna för högskoleområdet

Se tidigare bloggpost om den föreslagna omorganisationen.

IT-avdelningen ställer sig frågande till vad som i betänkandet kallas IT-stöd och hur IT-stödet är tänkt att organiseras. I detta remissvar försöker vi dels nyansera synen på IT-stöd och ger två förslag på hur IT-stödet bör föras över till de nya föreslagna myndigheterna för att dessa ska kunna bedriva verksamhet från första dagen: oförändrat eller som gemensam IT-servicecenter.

IT-stödet ser olika ut i de tre myndigheter som ska avvecklas. I detta remissvar beskrivs kortfattat hur man på Högskoleverket sett IT som en strategisk resurs för verksamhetsutveckling. IT-avdelningen på Högskoleverket har haft en helhetssyn på IT med egen drift och infrastrukturansvar, egen support och verksamhetsnära projekt- och förvaltningsledning. Högskoleverkets IT har alltså burit hela organisationens IT-kostnader från det grundläggande IT-stödet (t.ex. PC och telefoni) till verksamhetsanpassade system som ärendehanteringssystem och handläggarstöd, något som de flesta avdelningar på Högskoleverket har idag. IT-avdelningen har också genomfört sina egna upphandlingar och tillhandahållit tjänster som projektledning, förvaltningsledning och systemutveckling för att svara upp mot sakavdelningarnas behov. Sakavdelningarna har alltså inte själva behövt ha någon IT- kompetens utan kunnat koncentrera sig på sin verksamhet. Det helhetstänk som Högskoleverket haft syftar till en total kontroll över vad IT kostar för organisationen men också för att skapa avdelningsgemensamma resurser som möjliggör strategiska men ändå snabba lösningar för verksamhetens behov av IT-stöd. Effekterna av ett en samlad IT-kompetens är: tydliga synergieffekter vid införandet av nya IT-stöd (som tillgodoser hela organisationen och inte bara den avdelning där behovet först uppstod), snabbt införande om nytt IT-stöd bygger på en redan upphandlad teknik eller plattform samt en hög kvalitet eftersom IT-avdelningen arbetar nära verksamheten.

Man bör också betänka att den totala kostnaden för IT inte automatiskt minskar om man har färre personer inom en organisation som arbetar med IT-relaterade uppgifter eftersom behovet av ett väl fungerade IT-stöd fortfarande kvarstår och att detta då måste lösas genom att resurser köps in externt för att tillgodose verksamhetens behov.

Vi vill därför föreslå att de kommande verksamhetscheferna ges full möjlighet att själva styra strategierna och dimensioneringen för hur IT-stödverksamheten vid de båda nya föreslagna myndigheterna ska organiseras. Med andra ord att samtlig kompetens erbjuds verksamhetsövergång för att de båda nya myndigheterna ska kunna ha en fungerande verksamhet redan från dag ett. En strategiförändring för hur man ser på IT tar tid och värdefull kompetens riskerar att försvinna om det beslutet tas för snabbt.

Om de båda nya föreslagna myndigheterna ska kunna bedriva fungerande verksamhet från första dagen ser vi inget annat alternativ än att behålla IT-avdelningarnas dimensionering. Antingen i oförändrad organisationsform, vid respektive myndighet, eller i en gemensam IT-serviceavdelning förslagsvis placerad vid Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete. Dessa tankar utvecklas nedan.
Ett gemensamt IT-service center
Som tidigare nämnts har dagens myndigheter haft olika strategier för hur IT-stödverksamheten bedrivits – framförallt då deras olika uppdrag varit olika utformade. Verket för högskoleservice har t.ex. mycket IT kompetens på de sakavdelningar som arbetar med antagningssystemets drift och förvaltning – en liknande verksamhet finns inte på Högskoleverket eller Internationella programkontoret. Både outsourcing/köp av IT som tjänst och egen drift finns idag i olika grad på samtliga myndigheter. Sammantaget är den ingående IT kompetensen hög och dimensionerad för att kunna ge service till de två nya föreslagna myndigheternas personal – utan att någon av dagens verksamhet skulle drabbas.

Ett gemensamt IT-servicecenter skulle ha gemensamma bas-IT som telefoni och PC/plattformar etc. men också gemensam IT-support och verksamhetsutvecklings-stöd. Gemensamma IT-resurser skulle också göra att projekt inom e-arkiv, e-beställning, LIS m.m. blir enklare. Vidare finns systemstöd med gemensamma komponenter (t.ex. ärendesystem) för avdelningar på nuvarande Högskoleverket som efter föreslagen omorganisationen återfinns på båda de nya myndigheterna. Det bör vara tvingat att Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn köper IT-stöd av Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete under de första åren så att inte en sistnämnda myndigheten står med överdimensionerad IT kapacitet.

Annonser

Distansutbildningen ökar på alla sätt!

Hösten 2009 gav 3 510 st fristående kurser och 210 st program på distans. 2001 var det samlade utbudet drygt 2 000.

En tredjedel av alla fristående kurser på grundnivå ges på distans. Flest inom Juridik och samhällsvetenskap.

Antal studenter:
1/5 av alla studenter läser på distans,
1/3 om vi räknar in dem som kombinerar campusstudier med distansstudier.

De senaste 10 åren har antalet studenter som läser kurser och program på distans ökat med nästan 100 000 st. Från 36 000 2001 till 134 000 st 2011.

Eller om ni så vill 84 000 st läser bara på distans och 50 000 kombinerar dessa olika studieformer. Ska jämföras med det totala antalet registrerade studenter som under samma tioårsperiod ökat från 329 997 till 433 540!

Störst i Sverige på distansutbildning är Mittuniversitetet med 5 281 helårsstudenter, Linnéuniversitetet har 4 647, Umeå universitet 4 526 och Högskolan Dalarna 3 628.

Det kan man också se i högskolornas styrdokument och visionsdokument. Fler än hälften av de lärosäten som besvarade Högskoleverkets enkät i slutet på 2010 saknar lärosätesgemensam strategi för distansutbildning. Några få positionerar sig inom distansutbildning och eller flexibelt lärande i sina visionsdokument bl.a. Mittuniversitetet, Linnéuniversitet och Högskolan Dalarna. I  Linnéuniversitetets strategidokument kan man t.ex. läsa att universitetet ska:

”Satsa på tillämpning och användning av digitala verktyg, flexibelt lärande och ett webbaserat utbildningsinnehåll.”

Bland lärosätena är de positiva fördelarna med distansutbildning och IT-stöd i undervisningen att det:

  • Breddar rekryteringen,
  • Breddar upptagningsområdet, nationellt och internationellt
  • Främjar attraktiva studiemiljöer – även för campusstudier
  • Bidrar till livslångt lärande
  • Svara upp emot kompetensbehov i regionen

Det sist nämnda är extra intressant i och med studieavgifter för icke europeiska studenter. Några lärosäten nämde ett ökat samarbete med lärcentra i regionen (Gävle, Väst, Umeå).

400 nya platser på civilingenjörsutbildningen

Antalet platser på civilingenjörsutbildningarna ska öka med 400 till höstterminen nästa år. De största ökningarna sker på KTH och Chalmers som får 150 platser var. Lund får 50 nya platser. Uppsala och Linköping får 25 vardera. Inriktningen är upp till högskolorna att bestämma. Fullt utbyggd kostar ökningen 180 miljoner 2017.

Synd bara att inte potentialen i distansutbildning inte uppmärksammas. Det finns redan idag ett fungerande koncept: ING ONLINE. Högskoleingenjörsexamen i datateknik/elektroteknik som studeras på distans via internet. Programmet ges i samarbete mellan 5 universitet och högskolor. Startades redan våren 2004, med stöd från Nätuniversitetet, och ges alltså fortfarande – även om några lärosäten hoppat av.  Kvar i samarbetet är  Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Högskolan i Gävle (HIG), Luleå tekniska universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN) och Umeå Universitet (UMU).

Kort om utbildningsdatabaser, tekniska hinder och önskemål inför delning av studera.nu och antagning.se

PM 2011-02-15

Inledning
De flesta universitet och högskolor tillhandahåller sina utbildningar så att myndigheter och företag kan hämta och presentera dem i sina egna webbtjänster. För att alla utbildningsanordnare ska skicka samma information används en metadata standard kallad EMIL.
Idag hämtas lärosätenas kursutbud primärt av VHS som använder dessa för blivande studenter ska hitta rätt utbildning för att sin högskoleanmälan. Även Skolverket, Metro nya medier och Studentum använder sig av EMIL-beskrivna utbildningstillfällen.
Skolverket har (haft) ett nationellt uppdrag att samla alla utbildningar i det Svenska utbildningssystemet. Uppdraget har resulterat i en nationell databas, s.k. SUSA-navet, och presentation på webbsidan http://www.utbildningsinfo.se. Metro nya medier hämtar utbildningstillfällen från SUSA-navet för sin webbplats http://www.allastudier.se.

Från inhämtning av utbildningstillfällen till presentation i webbtjänst och antagningssystem
Utbildningsanordnarna ansvarar själva för märkning av sina utbildningstillfällen och de system som genererar EMIL XML-filer. De tillhandahåller en länk där utbildningstillfällena kan hämtas av andra.
Skolverket och VHS har nav som hämtar utbildningstillfällen. Från naven kan ett samlat utbud exporteras till olika presentationswebbtjänster. Se figur 1.

Figur 1: Vägar för hämtning och presentation av utbildningstillfällen
Den mest affärskritiska vägen ovan är den från inhämtning av utbildningstillfällen från universitet och högskolor till antagningssystemet (NyA). Fel i inhämtning etc. kan resultera i att utbildningstillfället inte är sökbart.
Förvaltning av EMIL-standarden
Standarden som används för att säkerställa så att alla utbildningsanordnare lämnar liknande uppgifter (så att webbtjänsterna kan systematisera presentationen av dem) kallas för EMIL, Education Information Markup Language. Initiativet till samarbetet togs av de myndigheter som hade intresse av att presentera ett samlat utbud av utbildningstillfällen. Under de år som EMIL-arbetet pågått har t.ex. Skolverket, Verket för högskoleservice (VHS), Högskoleverket, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och NSHU, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) deltagit.
Fram till 2008 leddes arbetet av Myndigheten för skolutveckling som i sitt regleringsbrev hade till ansvara att samordna standardiseringsarbete inom utbildningsområdet. När myndigheten avvecklades beslutade deltagarna i EMIL-arbetet att standarden skulle bli en officiell Svensk standard och att samarbetet skulle förläggas till SIS (Swedish standards institute). Idag deltar VHS, Högskoleverket, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Metro nya medier, Studentum och Folkhögskolorna informationstjänst i arbetet.

Öppen data och PSI-direktivet
Den 1 juli 2010 trädde lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen i kraft. Lagens har som syftet är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta medborgares och företags användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Vidare ska lagen förhindra att myndigheter fattar beslut om villkor för användning av handlingar som gör att konkurrensen begränsas.
EMIL-standarden är en öppen standard och uppgifterna som utbildningsanordnarna lämnar kan hämtas och presenteras av vem som helst. Skolverket har öppnat SUSA-navet för privata aktörer som Metro nya medier och Studentum hämtar EMIL-data direkt från lärosätena.
Frågan är på vilken nivå i flödet datat ska göras tillgängligt. Ha figur 1 i minnet, datat är fritt tillgängligt från respektive uppgiftslämnare och Skolverket har öppnat upp även det samlade navet. Kopplingen till antagningssystemet är inte öppet. Dit kan besökaren endast komma via VHS utbildningsdatabas.

Ett sista tekniska hinder för ökad service
I takt med att mer och mer information görs tillgängligt i olika register finns möjligheter att komplettera utbildningsdatabaserna med annan information. Högskoleverket har t.ex. identifierat kvalitetsutvärderingar, arbetsmarknadsprognoser och olika enkätresultat som möjliga att presentera tillsammans med utbildningsutbudet. I slutet av 2008 formulerades Högskoleverket ett ”önskat läge” med tankar kring hur utbildningsdatabasen kunde vidareutvecklas och kompletteras med annan information. Förändringarna var inte möjliga inom ramen för studera.nu-samarbetet. Dels för att det inte har varit förenligt med VHS uppdrag från lärosätena – motiverat med att alla utbildningar ska presenteras likvärdigt för att inte förfördela någon i antagningssystemet och dels för arr det var kostsamt och omständligt systemtekniskt då utbildningsdatabasen är en integrerad del av NyA.
Den centrala antagningen för universitets- och högskoleutbildning är unik även i Sverige. Ingen annan skolform har denna lösning. Idag är den största nationella databasen för utbildningstillfällen på universitets- och högskolenivå en integrerad del av detta antagningssystem. Konsekvensen av detta har blivit att Högskoleverket som vill presentera annan information tillsammans med utbildningstillfällena får skapa en egen webbtjänst.
Den täta kopplingen mellan utbildningsdatabas och antagningssystem får en konsekvens till. Det går inte att komma förbi utbildningsdatabasen i NyA om man vill anmäla sig till en universitets- eller högskoleutbildning. Andra webbtjänster kan bara skicka en (1 st) utbildning i taget till utbildningsdatabasen i NyA, för att därifrån göra sin anmälan. Det är alltså omöjligt för en blivande student att göra hela sitt urval i andra tjänster än i utbildningsdatabasen i NyA.
Det vore önskvärt att från andra webbtjänster kunna skicka flera utbildningstillfällen till NyA och skicka dem direkt till antagningssystemet (till inloggningsrutan eller skapa konto-rutan). Se figur 2.

Figur 2: Önskade kopplingar – att kunna gå direkt till antagningssystemet från olika utbildningsdatabaser.

Konkurrensen är klart begränsat mellan de webbtjänster som presenterar utbildningsinformation när anmälan till utbildningarna bara kan göras på ett bra sätt från antagningssystemet självt.

Förslag på standard för att beskriva utbildningar

I dagarna skickades EMIL-standarden ut på remiss. EMIL står för Education Information Markup Language och är ett förslag på stan-dard för vad utbildningar ska märkas upp med för att de ska pre-senteras på bästa sätt i olika webbtjänster. Bakom förslaget står en teknisk kommitté på Swedish Standards Institute (SIS) bestående av representanter från Högskoleverket, Skolverket, VHS, Folkhögskolornas informationstjänst, YH-myndigheten, Arbetsförmedlingen, Studentum och Metro. Om du vill påverka innehållet i den kommande standarden vill SIS ha dina förslag på förändringar senast den 23 maj. Förslag skickas till Åsa Wallström, asa.wallstrom@sis.se.

Nyheter&debatt . Nummer 3 . 2011 .

Distansutbildning inom högre utbildning: Vad pågår idag? På högskolemyndigheterna och nationellt?


Nätuniversitetets studentinformation delades mellan HSV (information och marknadsföring) och VHS (söktjänst, teknik). Motsvarande information som tidigare funnits på www.netuniversity.se har tillkommit på http://www.studera.nu. Någon marknadsföring av IT-stödda distanskurser finns inte längre.

Vissa specifika sätt att sortera IT-stödda distanskurser på har inte förts över till hitta utbildning på www.studera.nu, se mitt tidigare blogginlägg. För hoppningsvis kommer dessa att finnas på VHS nya webbplats för antagning som lanseras under 2011 (då försvinner antagning från studera.nu).

Ett kompetens- och erfarenhetsutbytes nätverk för strategisk IT-användning i högre studier, ITHU, lever kvar från NSHU-tiden och träffas regelbundet via e-möten och nationella samlingar. Nätverket tog initiativ till ett samarbete kring e-mötessystem som sedan SUNET handlade upp och tillhandahåller anslutna högskolor. Flera andra nätverk inom fältet IT och högre utbildning t.ex. Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning (SNH)[1] som tillsammans med Utbildningsradion vill utveckla bättre distanskurser. Det Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VFK) [2] är ytterligare ett.

Under de senaste åren har Högskoleverket varit ledande vad gäller kompetens inom utvärdering av distansutbildning och e-lärande. Under 2009 anordnade vi en europeisk konferens i samarbete med ENQA kring kvalitet och kvalitetsutvärdering av e-lärande inom högre utbildning. Vi är som enda kvalitetsutvärderingsorganisation i Europa medlemmar i European Foundation for Quality in e-learning (EFQUEL) och den rapport om kvalitet i e-lärande som verket publicerat(E-learning quality, 2008:11R) används såväl i nationella som internationella sammanhang. International Council for Distance Education (ICDE) Study Group on quality in e-learning använder den t.ex. som ett av få exempel på nationella program för kvalitet I e-lärande.

Utbildningsdepartementet har gett Högskoleverket i uppdrag att kartlägga distansutbildning under detta år. Uppdraget lyder:

”I syfte att utveckla kunskapen om distansutbildningens förutsättningar och möjligheter ska Högskoleverket under 2010 redovisa en uppföljning och kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor. Redovisningen ska bland annat innefatta en analys av studenterna på distansutbildningar, lärosätenas utbud och strategier för distansutbildning.”

Några preliminära resultat från den kartläggningen är att lärosätena inte skiljer på stödet för IT-stödd distansutbildning och stödet för IT i campus utbildningen.  Varken på kostnads- eller organisatorisk nivå. Lärosätena har svårt att driva frågor som är större än sitt eget lärosäte t.ex. upphovsrätt (lärare kontra lärosäte), genomströmningsproblematiken och resursfördelning för utbildning som är flexibel i startdatum och examensdatum samt rättssäker examination för studenter de aldrig träffat ansikte mot ansikte. De anser sig ha mycket att vinna på samarbete kring upphandling (e-mötessystem 2009 och lärplattformar 2011?). Högskoleverket vet inte vad syftet med denna kartläggning är från departementets sida.


[1] SNH-samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, är en samverkans-organisation mellan Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Utbildningsradion. SNHs kurser ska vara ett föredöme med sin goda kvalitet som en följd av samverkan och användande av pedagogiska metoder passande för nätbaserad utbildning. Syftet med samverkan i SNH är;

  • gemensamt utveckla, pröva och utvärdera pedagogiska och tekniska metoder för nätbaserad utbildning.
  • Genom UR:s medverkan nyttja tv-och radiomedierna för kursinslag, rekrytering och marknadsföring.
  • Genom att utveckla större flexibilitet i fråga om kursstart och studietakt samt större möjligheter till tillgodoräknande ges studenterna större tillgänglighet till kursutbudet.

SNH ska inrikta sig på fort- och vidareutbildning på högskolenivå. För närvarande finns ett antal fokuserade ämnesområden som SNH arbetar inom: IT/Teknik, Hälso- och sjukvård, Pedagogik, Ekonomi och Ledareskap samt Samhällsfrågor. Lärare  inom SNH lärosätena kan du ansöka projekt eller kursutvecklingsmedel.

[2] VKF är en del av det Västsvenska universitetssamarbetet (VUS). I samarbetet ingår nio lärosäten i Västra Götalands län, Hallands län, Värmlands län, Jönköpings län som samarbetar med lärcentra i dessa län. VKF ägnar sig i första hand åt distansutbildningsfrågor. Ett prioriterat område är utveckla samarbetet mellan lärosäten och lärcentra i Västsverige för att medborgarna i denna del av landet ska få god tillgång till högre utbildning oavsett bostadsort.  VFK stöds av Västra götalandsregionen.

Distansutbildning inom högre utbildning: Historik över regeringens satsningar på distansutbildning inom högre utbildning 2002 – 2008

Satsningen på IT-stödda distanskurser med Nätuniversitetet – samarbete mellan 35 universitet och högskolor – mellan 2002 t.o.m. 2004 delades närmare en halv miljard kronor ut i extra anslag. Lunds universitet hade under dessa tre år 383 kurser på distans, 14 572 studenter och 3 576 HST vilket gav dem 42 205 000 kr i extra anslag – mest i Sverige.

Under perioden 2002 – 2008 satsade Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Myndigheten för samarbete inom högre utbildning (NSHU) närmare 156 000 000 på projekt inom områdena Pedagogisk utveckling, Breddad rekrytering och IT-stödd distansutbildning. Många av projekten var samarbeten mellan lärosäten varför summan som respektive lärosäte erhållit bara stämmer indirekt: Umeå universitet erhöll ca. 17 000 000 och var representerade i 51 projekt, Göteborg ca. 11 000 000 och deltog i 43 st projekt.

Utöver projektmedel marknadsfördes Nätuniversitetet med ca 18 000 000 under denna period.

2007 var 8 % av alla kurser och program var IT-stödda distansutbildningar (Nätuniversitetskurser). Motsvarande siffra 2002 var 4,3 %.

2008 avvecklades NSHU.