Högskoleverkets it-avdelning kommenterar utvärderarens förslag på organisation och dimensionering av IT-stöd i de två nya myndigheterna för högskoleområdet

Se tidigare bloggpost om den föreslagna omorganisationen.

IT-avdelningen ställer sig frågande till vad som i betänkandet kallas IT-stöd och hur IT-stödet är tänkt att organiseras. I detta remissvar försöker vi dels nyansera synen på IT-stöd och ger två förslag på hur IT-stödet bör föras över till de nya föreslagna myndigheterna för att dessa ska kunna bedriva verksamhet från första dagen: oförändrat eller som gemensam IT-servicecenter.

IT-stödet ser olika ut i de tre myndigheter som ska avvecklas. I detta remissvar beskrivs kortfattat hur man på Högskoleverket sett IT som en strategisk resurs för verksamhetsutveckling. IT-avdelningen på Högskoleverket har haft en helhetssyn på IT med egen drift och infrastrukturansvar, egen support och verksamhetsnära projekt- och förvaltningsledning. Högskoleverkets IT har alltså burit hela organisationens IT-kostnader från det grundläggande IT-stödet (t.ex. PC och telefoni) till verksamhetsanpassade system som ärendehanteringssystem och handläggarstöd, något som de flesta avdelningar på Högskoleverket har idag. IT-avdelningen har också genomfört sina egna upphandlingar och tillhandahållit tjänster som projektledning, förvaltningsledning och systemutveckling för att svara upp mot sakavdelningarnas behov. Sakavdelningarna har alltså inte själva behövt ha någon IT- kompetens utan kunnat koncentrera sig på sin verksamhet. Det helhetstänk som Högskoleverket haft syftar till en total kontroll över vad IT kostar för organisationen men också för att skapa avdelningsgemensamma resurser som möjliggör strategiska men ändå snabba lösningar för verksamhetens behov av IT-stöd. Effekterna av ett en samlad IT-kompetens är: tydliga synergieffekter vid införandet av nya IT-stöd (som tillgodoser hela organisationen och inte bara den avdelning där behovet först uppstod), snabbt införande om nytt IT-stöd bygger på en redan upphandlad teknik eller plattform samt en hög kvalitet eftersom IT-avdelningen arbetar nära verksamheten.

Man bör också betänka att den totala kostnaden för IT inte automatiskt minskar om man har färre personer inom en organisation som arbetar med IT-relaterade uppgifter eftersom behovet av ett väl fungerade IT-stöd fortfarande kvarstår och att detta då måste lösas genom att resurser köps in externt för att tillgodose verksamhetens behov.

Vi vill därför föreslå att de kommande verksamhetscheferna ges full möjlighet att själva styra strategierna och dimensioneringen för hur IT-stödverksamheten vid de båda nya föreslagna myndigheterna ska organiseras. Med andra ord att samtlig kompetens erbjuds verksamhetsövergång för att de båda nya myndigheterna ska kunna ha en fungerande verksamhet redan från dag ett. En strategiförändring för hur man ser på IT tar tid och värdefull kompetens riskerar att försvinna om det beslutet tas för snabbt.

Om de båda nya föreslagna myndigheterna ska kunna bedriva fungerande verksamhet från första dagen ser vi inget annat alternativ än att behålla IT-avdelningarnas dimensionering. Antingen i oförändrad organisationsform, vid respektive myndighet, eller i en gemensam IT-serviceavdelning förslagsvis placerad vid Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete. Dessa tankar utvecklas nedan.
Ett gemensamt IT-service center
Som tidigare nämnts har dagens myndigheter haft olika strategier för hur IT-stödverksamheten bedrivits – framförallt då deras olika uppdrag varit olika utformade. Verket för högskoleservice har t.ex. mycket IT kompetens på de sakavdelningar som arbetar med antagningssystemets drift och förvaltning – en liknande verksamhet finns inte på Högskoleverket eller Internationella programkontoret. Både outsourcing/köp av IT som tjänst och egen drift finns idag i olika grad på samtliga myndigheter. Sammantaget är den ingående IT kompetensen hög och dimensionerad för att kunna ge service till de två nya föreslagna myndigheternas personal – utan att någon av dagens verksamhet skulle drabbas.

Ett gemensamt IT-servicecenter skulle ha gemensamma bas-IT som telefoni och PC/plattformar etc. men också gemensam IT-support och verksamhetsutvecklings-stöd. Gemensamma IT-resurser skulle också göra att projekt inom e-arkiv, e-beställning, LIS m.m. blir enklare. Vidare finns systemstöd med gemensamma komponenter (t.ex. ärendesystem) för avdelningar på nuvarande Högskoleverket som efter föreslagen omorganisationen återfinns på båda de nya myndigheterna. Det bör vara tvingat att Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn köper IT-stöd av Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete under de första åren så att inte en sistnämnda myndigheten står med överdimensionerad IT kapacitet.

Sökmotoroptimering? Behövs det?

Jag har alltid tyckt att sökmotoroptimering är lite ‘monkey business’. Från siter som hade alla 4000 nyckelord i headern till företag som lovade att deras kunder skulle synas top 5 på Google. Och det är klart att top 5 är attraktivt: 95% av alla 15 – 22 åringar i västvärlden använder Google som ingång till ny information på webben. De flesta sökningarna är helt unika: 25% av sökningarna på Google har aldrig gjorts tidigare. det beror på att vi söker efter längre och längre fraser, ja hela meningar.

Så ok, det kan vara viktigt. Hur ska man då tänka? Jo, Google gillar viktiga sidor. Hur viktig en sida är bestäms av massvis av parametrar av vilka vi kan påverka (och ana) några. Hur många som länkar till sidan, besöker sidan, delar sidan i social nätverk, vart sidan befinner sig i din sitestruktur… Grundregeln blir ändå att underlätta för besökarna och därmed för Google. Gör sidan enkel att dela, ha en tydlig site struktur där varje sida är en potentiell startsida, ha en väl strukturerar text (det betyder tydlig title, rubrikstruktur och ingress –  tänk på att titeln i Google är max 55 tecken lång och ingressen 155 tecken). länknamnet berättar för Google vad sidan handlar om – ”läs mer” är alltså värdelöst!

Att arbeta med nyckelord är också bra, särskilt om det används av webbplatsens navigation (som taggar eller i webbsök). Sökbegreppen bör vara så unika som möjligt, inte massvis med sidor m samma sak på samma webbplats. Kolla googles sökförslag (de ord Google besökarna använder för att hitta till er) för idéer! men glöm inte att ”the long tail” -sidorna ofta genererar lika många eller fler besökare som huvudsidorna!

Hur avslutar jag detta nu då? Ja, Altavista finns fortfarande – och är idag en mycket bra sökmotor!

 

Distansutbildningen ökar på alla sätt!

Hösten 2009 gav 3 510 st fristående kurser och 210 st program på distans. 2001 var det samlade utbudet drygt 2 000.

En tredjedel av alla fristående kurser på grundnivå ges på distans. Flest inom Juridik och samhällsvetenskap.

Antal studenter:
1/5 av alla studenter läser på distans,
1/3 om vi räknar in dem som kombinerar campusstudier med distansstudier.

De senaste 10 åren har antalet studenter som läser kurser och program på distans ökat med nästan 100 000 st. Från 36 000 2001 till 134 000 st 2011.

Eller om ni så vill 84 000 st läser bara på distans och 50 000 kombinerar dessa olika studieformer. Ska jämföras med det totala antalet registrerade studenter som under samma tioårsperiod ökat från 329 997 till 433 540!

Störst i Sverige på distansutbildning är Mittuniversitetet med 5 281 helårsstudenter, Linnéuniversitetet har 4 647, Umeå universitet 4 526 och Högskolan Dalarna 3 628.

Det kan man också se i högskolornas styrdokument och visionsdokument. Fler än hälften av de lärosäten som besvarade Högskoleverkets enkät i slutet på 2010 saknar lärosätesgemensam strategi för distansutbildning. Några få positionerar sig inom distansutbildning och eller flexibelt lärande i sina visionsdokument bl.a. Mittuniversitetet, Linnéuniversitet och Högskolan Dalarna. I  Linnéuniversitetets strategidokument kan man t.ex. läsa att universitetet ska:

”Satsa på tillämpning och användning av digitala verktyg, flexibelt lärande och ett webbaserat utbildningsinnehåll.”

Bland lärosätena är de positiva fördelarna med distansutbildning och IT-stöd i undervisningen att det:

  • Breddar rekryteringen,
  • Breddar upptagningsområdet, nationellt och internationellt
  • Främjar attraktiva studiemiljöer – även för campusstudier
  • Bidrar till livslångt lärande
  • Svara upp emot kompetensbehov i regionen

Det sist nämnda är extra intressant i och med studieavgifter för icke europeiska studenter. Några lärosäten nämde ett ökat samarbete med lärcentra i regionen (Gävle, Väst, Umeå).

Sök & Jämför utbildning nominerad till eDiamonds award

Högskoleverkets webbtjänst för att hitta utbildningar, jämföra utbildningar och se relaterad information som t.ex. arbetsmarknadsprognoser är nominerat till tidningen Offentliga Affärers eDiamond award.

De övriga nominerade är Lunds kommun, openaid.se, Geodata.se, Haparanda stad och Migrationsverket. Eftersom jag har varit med att utveckla Sök & Jämför vill jag ge mig på att utvärdera de övriga motståndet.

Lunds kommun är omöjligt att utvärdera. Antingen är det mycket ”behind the scenes” eller interna administrativa system som gjort dem till en kandidat; på webben kan man varken söka bygglov eller dagisplats. Detsamma kan sägas om http://www.haparanda.se. Här ger nomineringstexten ett litet riktmärke, gratis e-post till alla kommuninvåndare och Sveriges pappersfria kommun – men hur söker man bygglov och förskoleplats då? (Kul med en webbplats som är klart tvåspråkig utan att ges i två versioner!) Men det kanske inte är webbtjänster som nominerats.

Geodata.se och geodataportalen är förstås beaktansvärt. Jag förstår inte till fullu vad det är som gjorts men att underlätta för andra att bygga vidare på offentlig publik data är mycket bra. Men som jag förstår det är det fortfarande inte gratis. Men Geodata är kul, angeläget och lätt att hitta bra produkter på.

Openaid.se är en visualiseringswebb för Sveriges bistånd. Lika mycket marknadsföring som e-tjänst om du frågar mig. Det enda anmärkningsvärda vore väl om denna data inte var lätt att hitta innan openaid tillverkades.

Migrationsverket är nominerade för att ha infört Lean government och för deras e-tjänst där arbetstillstånd kan sökas i Sverige. Låter jättebra. Bästa möjliga effektivitet OCH förenklade ärenden för dem som vill arbeta i Sverige.

Sök & Jämför utbildning kombinerar öppna data från landets universitet och högskolor (utbildnignar) med tidigare icke systematiserade upgifter från högskoleverket. Tanken är att Sök & jämför utbildning ska bli den plattform där all myndighetsgenererade data som kvalitetsutvärderingar, arbetsmarknadsprognoser etc kopplas till utbildningsutbudet.

Min ranking:

1. Migrationsverket
2. Högskoleveket
3. Geodataportalen
4. SIDA

Ej bedömda: Lunds kommun och Haparanda stad

E-boken – boken som aldrig blir klar?

Marknaden för e-böcker går trögt, enligt en studie gjord av Svenska Förläggareföreningen  tillsammans med Netopia utgör digitala böcker endast 1,4% av försäljningen av böcker. Längst fram har läromedel (tänk bara animerade illustrationer från geografiboken från högstadiet!) och böcker skrivna för att användas av studenter i undervisningen kommit. Kanske för att det redan funnits en tradition av digitalt publicerade artiklar från olika tidskrifter som publicerar forskningsresultat. Att publicera sig har länge varit forskarens sätt att utmärka sig – och i många fall helt avgörande i arbetet med sina doktorsavhandlingar. I och med att forskarna är just forskare i första hand och inte författare (och att det i många artiklar är flera författare) har underlättat det digitala distributionssättet – det viktigaste är att få spridning och bli citerad.

Jag läser just nu Loretta Napoleonis bok Made in China. Boken går igenom så många exempel som slutsatser dras ut av och författaren står oemotsagd. Denna bok är ett inlägg i den (national)politisk-ekonomiska debatten och som debatt inlägg skulle den må bra av att opponeras på – av andra författare.

Jag erkänner, läsplatta eller inte, har jag svårt att föredra en e-bok framför en i papper. Rapporter däremot (och sådana som inte behöver läsas från pärm till pärm) läser jag på skärmen. Men i Napoleonis bok skulle jag vilja ha ett digitalt komplement en fortsatt diskussion där författaren är redaktör och där de diskuterande rösterna är andra böcker som kommenteras utförligare av författaren.

Jag tänker, och det är slutsatsen i detta inlägg, att det mervärde e-boken kan ge är just att den kan ändras löpande. Att argumenten kan förklaras noggrannare om det behövs och poängerna göras tydligare. För att länka till relaterade videoklipp (tal av politiker etc), intervjuer och filmer tror jag är för svårt upphovsrättsligt – även om det är en kul idé.

Referenser:

http://forlaggare.se/media/40453/svenska%20inneh%C3%A5llstj%C3%A4nster%20i%20den%20digitala%20ekonomin.pdf

 

Lönesättande samtal

Ska i princip bara handla om:

  • vad som påverkar din lön
  • vad du ska göra för att få en bättre löneutveckling

Din nya lön ska bestämmas i samtalet mellan dig och din chef!

400 nya platser på civilingenjörsutbildningen

Antalet platser på civilingenjörsutbildningarna ska öka med 400 till höstterminen nästa år. De största ökningarna sker på KTH och Chalmers som får 150 platser var. Lund får 50 nya platser. Uppsala och Linköping får 25 vardera. Inriktningen är upp till högskolorna att bestämma. Fullt utbyggd kostar ökningen 180 miljoner 2017.

Synd bara att inte potentialen i distansutbildning inte uppmärksammas. Det finns redan idag ett fungerande koncept: ING ONLINE. Högskoleingenjörsexamen i datateknik/elektroteknik som studeras på distans via internet. Programmet ges i samarbete mellan 5 universitet och högskolor. Startades redan våren 2004, med stöd från Nätuniversitetet, och ges alltså fortfarande – även om några lärosäten hoppat av.  Kvar i samarbetet är  Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Högskolan i Gävle (HIG), Luleå tekniska universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN) och Umeå Universitet (UMU).