Hälsofrämjande arbete på distans

Att investera i medarbetarnas hälsa är det bästa vi kan göra. Men vad betyder det konkret.

Först måste vi titta på vad hälsobegreppet innehåller. Det är inte bara fysisk hälsa eller att vi våra medarbetare motionerar regelbundet eller utnyttjar sin friskvårdstimme eller friskvårdsbidrag. Det är även den psykosociala hälsan. Och det är lite svårare att säga vad god psykosocial hälsa är. Gränsen mellan att vara psykiskt frisk och psykiskt sjuk är en gråzon. Min upplevelse är också att fler människor pendlar mellan dessa två eller åtminstone rör sig i gråzonen vid olika tillfällen mer eller mindre regelbundet. Oavsett hur aktiv livsstil man har.

Dagens arbetsliv är inte längre fysiskt påfrestande på det sätt att vi sliter ut våra kroppar med fysiskt hårt arbete längre. Visst kan vi få fysiska problem på grund av dålig ergonomi eller för statisk arbetsställning. Men färre och färre av oss sliter ut våra ryggar för att vi bär tungt dag ut och dag in eller riskerar att svarva bort en arm i en tillverkningsindustri. Istället är det den psykosociala arbetsmiljön som bör vara vårt primära arbetsmiljöfokus. Hur vi mår på jobbet.

Det är alltså alla socialafaktorer som påverkar vår psykosociala hälsa. (Idrott kan såklart vara en positiv social eller psykosocial aktivitet, om än bara för att rensa hjärnan.) Vanliga bidragande orsaker till ökad psykisk ohälsa är stress, oro, diskriminering eller ekonomisk stress. Vi som medarbetare och arbetsgivare på en arbetsplats råder inte över alla dessa förhållanden, men vi bör i alla fall inte vara den bidragande orsaken till någons stress, oro eller olustkänslor.

Vi som chefer och ledare kan jobba med delaktighet att förstå sitt sammanhang och sin plats i vår leverans. Vi kan jobba med medarbetarnas personliga utveckling (deras självledarskap, se tidigare bloggpost om Ledarskap i digitaliseringens tid). Vi kan jobba med närvarande ledarskap och medarbetarskap, t.ex. genom feedback tillgänglighet. Med tillit och respekt och med mänskliga rättigheter och rättvisa. Och hela tiden hitta nya sätt för våra sociala relationer på distans.

Det betyder att vi som chefer måste ha en personlig relation med alla våra medarbetare. Det är enda sättet för oss att kunna uppfatta nyanser och tidiga tecken på psykisk ohälsa. Kan vi dessutom bygga team och relationer mellan medarbetare får vi inte bara hjälp med det viktiga arbetet ovan, vi får också en flexibilitet för framtida arbetsuppgifter och en möjlighet till lärande mellan medarbetare.

Jag har med mitt intresse i distanspedagogik testat många olika grepp, kvartsamtal, blogg, öppna möten, frivilliga möten… mitt tips: förändra er, kör inte bara på i samma hjulspår år efter år. Och var busig. Lek lite också.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: