Dataspel för lärande i högre utbildning?

Kraven på dataspel i undervisningen är mycket högre än på andra former av hjälpmedel. Dels för att man bygger in innehållet i verktyget på ett helt annat sätt men också för att spelen förväntas vara roliga, utmanande och ha den där lilla extra som gör att man vill fortsätta och fortsätta… Det är ytterst viktigt att det bara inte blir en omständig väg fram mot ett lärandemål. Tidskrävande spel och krångliga regler begränsar användbarheten eftersom studenterna vet att det tar av ders tid för studier (tid kan ju som bekant användas för annat än studier…). Som om det inte vore nog tävlar/jämförs undervisningsspelen mot andra dataspel…

Det finns exempel på spel som fungerar i grundskolan. Brittiska ”InQuizitor” har över 250 000 användare. Motivationen byggs upp på att man får olika utlåtanden i olika grader av spelet (beröm, kritik) samt att man när man klarat vissa nivåer får tid i deras nöjesspel (som inte har något med lärandemålen att göra). Spelet bygger dock på en frågeform vilket gör det pedagogiska värdet tveksamt. Man lär sig memorisera svaren.

De bästa exemplena torde vara företagsspelet ”Minimax” som Handelshögskolan i Stockholm använder och den finska initiativet ”Tidningsfabriken” där eleverna (främst grundskolan) samarbetar kring skrivandet av en tidning. Styrkan som ”Tidningsfabriken” har är att den koncentrerar sig på att vara ett verktyg som underlättar spelet, de spelande står för konstruktionen och strukturen av kunskap.

Annonser
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: